Hej alla! Imorse var jag med i P1 Morgon och pratade, appropå det chocksänkta skadeståndet i smygfilmningsmålet från Göta hovrätt, om juristers värderingar och privatmoral. I samtalet deltog även Monica Burman, lektor i straffrätt vid Umeå universitet, och Fredrik Wersäll, president i Svea hovrätt. Det var roligt men alltför kort! Kan prata om detta i evigheter ju. Nåja. Här kan ni lyssna!
Jag tog på mig uppgiften att svara på nedanstående tweet, och även om jag inte är färdig jurist så kan jag bidra med en grundkursförklaring. Hade tänkt att det skulle bli en kort och kärnfull text men som ni ser så är den aslång. Som vanligt kan jag inte help myself när jag väl börjat skriva, vilket är anledningen till att jag verkligen inte ska skriva såna här texter när jag egentligen borde göra annat, som är av lite mer…
På tal om våldtäkt:
Den senaste juridiska bomben från svenska domstolars dömande i våldtäktsmål slog ner nyss. De sex killarna som utsatt en 15-årig flicka för en gruppvåldtäkt i mars friades i Svea hovrätt i fredags, och sorgen kommer som ett brev på posten. Så många tankar går igenom mitt huvud; tankar om patriarkatet, tankar om en blaserad juristkår som hänger upp sig på teknikaliteter istället för att se människors liv och verklighet, tankar om hur viktigt det är att medverka till att juridiken…
Tillbringar dagarna i Advokatsamfundets lilla bibliotek och skriver om lagöverträdare med allvarlig psykisk störning. Har tragglat igenom Rödebyfallet, samurajen i Umeå och Mattias Flink, så extremt utmattande läsning. Förra veckan hade jag precis läst om samurajfallet, när en kille av okänd anledning (mix av alkoholpåverkan och en latent psykisk störning) flippar ur på sin tjej och hugger henne 13 gånger med ett samurajsvärd. Beskrivningarna av hennes skador är bland det värsta jag någonsin läst, det kröp under huden på mig…
