
Ordet begravningsentreprenör. Mortician. Vad dyker upp i huvudet? Antagligen alla ens samlade klichéer om gamla tärda män, bleka och ordlösa, som tillbringar sina dagar med de döda och är liksom lite… annorlunda… på det dåliga sättet… Inte fan föreställer jag mig den bubbliga Caitlin Doughty, som beskriver sig som ”death positive” och drivs av sin vision om att vi ska återknyta banden till våra döda. Lära känna dem. Inte frukta dem. Jag kan hålla med henne till viss del; i högindividualiserade välfärdsstater hamnar vi extremt långt ifrån de döda, medan man i princip överallt annars lever närmare sina gamla, sjuka och döda. Det finns förstås uppenbara nackdelar med detta. Men det kan väl aldrig inverka negativt på en människa att låta henne exponeras för allas vårt gemensamma öde.
Hursomhelst. Caitlin.
Hon är ljuvlig, lemme tell ya. Om ni tvivlar på hennes ljuvlighet; här kommer två videor på när hon träffar sin branschkollega Monica Torres, som med sin bakgrund som makeupartist specialiserat sig på att förbereda och behandla döda kroppar för att bli visade för de sörjande.
I andra kulturer är det vanligare med öppen kista på begravningar, vilket gör att man förstår varför det ens finns en arbetsmarknad för dödsmakeupartister i just USA. Det finns till och med ett namn för hennes värv; desairologi. Men hör och häpna; det finns faktiskt utförare av desairologi även i Sverige. Det finns till och med en webbshop som tillhandahåller verktyg för obduktion och rekonstruktiv kosmetik.
Så för your viewing pleasure; Caitlin Doughty dödssminkas. Man kan kalla det för en casket get ready with me. Eller post mortem makeup look. En natural funeral tutorial. Jag väljer att kalla det: ett perfekt sätt att kickstarta helgen!