Innan det här året är över vill jag ha ordning på mina tankar kring köpstoppet jag bestämt mig för att ha nästa år. Jag märkte att det fanns en hel del frågetecken hos er och när jag öppnade upp mina dm:s på Instagram rasslade det in en duktig hög med frågor, om allt från städ- och hygienartiklar till att hantera köpimpulser. Lustigt nog är det ingen som undrar varför. Men eftersom att ett tydligt syfte besvarar de flesta andra frågorna inleder jag ändå med en avsiktsförklaring.
För mig står köpstoppet på två ben. Det första är uppenbarligen klimatet, och det känns som att jag inte behöver brodera ut det alls. Jag tror fortfarande inte att den enskildes konsumtion ensamt kan ge upphov till de radikala samhällsomvälvande förändringar som krävs för att hindra en annalkande katastrof – men bara vetskapen om vad som står i korten gör att jag blir liksom skrämd att agera. Köpandet av de nya sakerna förlorar sin glans när jag vet vad vi riskerar. Klimatdebattören och författaren Therese Uddenfeldt har skrivit så bra om det i Expressen: Prylarna eller planeten – det enda val som återstår. Kort sagt; det räcker inte med att bara ”shoppa hållbart”; vi bör alla överväga att sluta shoppa helt. Det är sannolikt det enda alternativ vi har som konsumenter. Resten är upp till de stora aktörerna.
Det andra benet är livskvalitet. Jag vill lära mig att leva och konsumera på ett annat sätt. Jag mår inte bra av alla saker jag har, och att jag därtill anses sakna något för att jag uppenbarligen förväntas köpa mer. Trots att jag har allt jag behöver och lite till. Jag provoceras nåt enormt av hur dålig koll jag har på vad jag faktiskt äger, hur lätt jag impulsköper saker och att mitt enda sätt att belöna mig själv är genom att spendera pengar i en butik. Jag vill lära mig att nöja mig med det jag har, och att inte alltid skaffa mig det jag vill ha så fort jag vill ha det bara för att jag kan. Jag vill kunna känna: den här väskan är inte optimal men den får duga. Det ska väl för fan räcka med att ens prylar DUGER!
En alldeles orimligt stor del av mitt liv utgår från min roll som konsument. I mobilen, som är en stor del av allas vardagliga infrastruktur, rullar det förbi sponsrat innehåll, native advertising och rak reklam hela jävla tiden. Innan jag får kolla på en video om antikonsumtion måste jag först titta på reklam från en klädbutik. På något sätt hittar uNikA eRbjUdanDen till min inkorg trots att jag avanmäler mig från nyhetsbrev konstant. Jag kan inte kolla på nån annan kanal än SVT för jag har plötsligt blivit varse om hur lite värde de andra kanalerna tillför, när allt är så utspätt med casinoreklam. Alla de bästa platserna på gatorna i våra städer är reserverade för kommersiella ytor. Det är förstås extra tydligt för mig som bor och arbetar i centralt i en storstad, men jag vet att jag inte är den enda börjar känna sig trängd. Överallt är de. Ingenstans får man vara i fred.
I slutändan handlar det om en långvarig misstro till tillväxtnormen och den osynliga handens förmåga att lösa alla samhällsproblem. Kapitalismen har försökt, och misslyckats igen. Det måste finnas ett annat sätt.
1. Gäller köpstoppet ALLA köp? Om inte, var dras gränsen?
Den vanligaste frågan jag fick när jag efterlyste era funderingar på Insta handlade om köpstoppets praktik; var drar jag gränsen? De yttre ramarna utgörs förstås av VAROR, fysiska prylar.
Köpstoppet gäller:
- Kläder, skor, väskor, accessoarer, smycken
- Böcker, tidningar, appar
- Skönhetsprodukter
- Möbler, dekoration, krukväxter, husgeråd, köksartiklar, glas, porslin
- Elektronik
- Verktyg
- Inslagningspapper, pennor, pappersartiklar
- Och så vidare
Köpstoppet gäller inte:
- Livsmedel
- Hygienprodukter
- Städartiklar, t.ex. disk- och tvättmedel
- Förbrukningsvaror, t.ex. lampor och batterier
- Hälsorelaterat, t.ex. läkemedel och kontaktlinser
- En på förhand bestämd lista på sådant som behövs till stugan på landet, t.ex. gästsäng och ny slang till diskmaskinen pga möss åt sig igenom den förra :/
Nåt kort om skönhets- och hygienprodukter
Vad man anser sig ”behöva” i produktväg varierar från person till person. Jag har ju inte tänkt flytta ut i skogen, utan jag kommer jobba och umgås som vanligt, och därför kommer mina vardagliga rutiner inte förändras nämnvärt. För mig utgörs nödvändiga hygienprodukter av schampo, balsam, duschtvål, deodorant, tandkräm, tandtråd och mensskydd.
2. Vad händer om nåt går sönder eller tar slut?
Om något går sönder ska jag i första hand försöka laga själv. I andra hand ska jag ersätta med nåt jag redan har hemma. I tredje hand ska jag skicka in det på lagning om jag verkligen behöver det. I sista hand får jag klara mig utan det tills året har passerat.
Om något tar slut och det inte står på ”undantagslistan” så får det vara slut och jag får klara mig utan det året ut.
3. Finns det nåt bra community inriktat på köpstopp?
Alltså tyvärr inte vad jag har sett..? Det borde ju finnas en Facebook-grupp åtminstone? Tipsa gärna om ni sitter och ruvar på nåt!
4. Är second hand okej?
Nej. Ett av syftena med köpstoppet är ju att helt ta mig ur mina vanliga konsumtionsmönster och bryta prylarnas välde över min värld. Att kringgå det genom att handla som vanligt fast second hand vore fusk för mig.
5. Vad ska du göra med pengarna du sparar?
Jag ska spara dem.
6. Vad kommer bli svårast att motstå?
Att handla second hand. 🙁 Det är mitt bästa. Jag handlar ofta på Myrorna, Stadsmissionen, Humana, Tradera, Blocket, loppisar, antikaffärer och så vidare. Jag mår så bra i antikaffärer och ger mig själv ofta frikort att handla hur mycket som helst bara för att det är begagnat; ”det belastar ju inte miljön på samma sätt som nyproducerat”. Det är förvisso sant, men jag måste dra gränsen någonstans för att verkligen lära mig nåt av det här året.
7. Hur ska man tampas med köpimpulser och undvika att hamna i teknikalitetsdiskussioner med sig själv?
Jag har redan vidtagit några åtgärder för att rensa skallen från köpimpulser. Det började med att jag i somras avanmälde mig från alla nyhetsbrev jag kunde hitta i inkorgen (men det är en process, behöver fan återkomma till denna syssla regelbundet). Sen avföljde jag alla företag i sociala medier och även väldigt många bloggar inriktade på skönhet, mode och inredning. Det sistnämnda kändes sorgligt, eftersom att det innebar att jag avföljde många personer jag känner och tycker om. Men det behövde ske.
Sen handlar det om att försöka minimera de tillfällen man utsätts för köphets, och i slutändan är vi nere på ren viljestyrka. Så sent som igår behövde jag övertala mig själv att släppa det jag hade i handen och gå ut ur butiken. Köpstoppet har ju formellt sett inte börjat ännu, men jag blev ändå förvånad över hur lätt det var för mig att hamna vid kassan med en vara i handen… Tricket är att inte gå in i butiker alls, och inte bjuda in dem i sitt liv genom att prenumerera på deras nyhetsbrev och följa dem i sociala medier.
För att inte fastna i teknikaliteter med sig själv är det nog enklast att sätta upp tydliga regler innan själva köpstoppet är tänkt att inledas, på så vis minskar man risken för att något hamnar i gråzonen. Finns det inte på listan så får man inte köpa det.
Jag känner redan ett otroligt zen och ser fram emot detta reningsbad. Hoppas ni fått ut nåt av detta, och dela gärna med er om ni ska göra något liknande!
Wooha! Inspirerande med en så konkret uppställning. Lycka till!
Såååå bra! Jag har gjort precis som du, infört totalt köpstopp av kläder och prylar för 2019 och antagligen för längre än så. Avföljt allt på sociala medier som har med mode, konsumtion och utseende och göra. Avregistrerat mig från alla nyhetsbrev. Allt sådant har tappat sin mening. Jag har påbörjat en total omställning och verkligen fått en realitycheck på vad som är viktigt i livet. Saker och snygga kläder betyder INGENTING jämfört med tanken på att mina barn inte kommer ha vatten eller mat för dagen i deras framtid. Vidriga tanke, jag knäcks av den.
Jag är otroligt inspirerad och kommer att härma dig i så stor utsträckning som jag kan. Jag kommer inte att förbjuda appar men däremot att sätta en gräns, ett maxantal för att inte överkonsumera. Jag har inte bestämt mig för hur jag ska göra med smink än. Jag är inte beredd på att gå osminkad när mitt smink tar slut men jag behöver formulera mig kring det. Å andra sidan skulle jag med mitt vanliga köpamönster kunna gå loss på balsam så jag behöver nog en gräns på schampo och balsam också, tex att flaskan ska vara tom och ursköljd innan jag får köpa en ny. Jag behöver också ändra ett mönster därför är second hand inget bra alternativ för mig.
även jag har bestämt mig för att härma dig i detta! jag har länge identifierat mig som minimalist, avskyr att shoppa och får ofta ångest när jag gör det, trots att jag konsumerar mycket mindre än gemene man. har dock insett hur mycket tid jag, trots detta, spenderar på att kolla på pinterest och webshoppar i jakt på någon typ av perfekt tillvaro. när någonting skaver i livet så har jag lätt att tänka att allt skulle bli bra bara jag hittar ett soffbord jag gillar så jag slipper det fula vi har nu. vill också öva på att känna att saker duger och lägga fokus på sånt som verkligen är viktigt. så, nu blir det köpstopp förutom kläder och nödvändiga saker till mitt barn. känner mig så peppad!
HEJA! Inspirerande att se en konkret handlingsplan! Har själv haft No Purchase-månader under 2018 och har så längt det är möjligt sökt mig till förpackningsfria alternativ (tvål, schampokaka, menskopp & i matväg). Jag & sambon sålde vår bil och köpte busskort. Ska fortsätta 2019, vågar inte kalla det ”Köpstopp” pga har precis köpt vår första lägenhet så vet att jag kommer behöva *saker*. Vill exempelvis inte leva utan ett köksbord.
Följer med spänning och ser fram emot uppdateringar, typ HUR känns det efter någon månad? Har inte heller hittat något Community?? MÅSTE ju finnas!
Går också in i 2019 med målet ändrade konsumtionsvanor! Ska använda upp alla olika varianter av krämer/läppstift/underkläder/skor innan jag får skaffa nytt – jag vill köpa nytt pga av att grejerna gått sönder för att de använts så mycket/tagit slut, inte för att jag bara vill ha mer och nytt hela tiden. Mina drivkrafter är 1) miljön (får pa-nik över vilken värld vi lämnar efter oss till våra barn) 2) lägga tid på saker som tillför något i mitt liv, istället för att slösurfa på onödiga saker jag inte behöver, strosa på stan etc. Söker också efter ett köpstoppscommunity, tillsammans är vi starka!
Jag tycker Reddit faktiskt har en del bra forum! Hänger en del på typ r/minimalism, r/ZeroWaste, r/MakeupRehab och r/simpleliving ?
Och superbra inlägg btw, blir mkt inspirerad (som vanligt)!
Heja dig, en spännande resa väntar! Jag har själv genomfört ett års allmänt köpstopp och fortsatte sedan ytterligare ett år med köpstopp på kläder. När man väl kommit över första tröskeln blir det som en drog att slippa utsätta sig för konsumtionssituationer. Hur skönt som helst för sinnesfriden. Lycka till!
du har så rätt i det där att det är verkligen ett problem om ens enda sätt att belöna sig själv är att spendera pengar i en butik. och apropå duglig: det du skriver om att våra saker inte behöver vara så perfekta, det räcker med att de duger… finns det fler saker vi skulle vilja säga så om? oss själva kanske?
inspirerades även av det T skrev ovan! pinterest måste bort ur mitt liv också. och youtube måste kraftigt begränsas. har under 2018 börjat använda StayFocusd som är en extension till chrome där man kan sätta timer på hur mycket man får vara inne på olika hemsidor per dag. jag har så lyckats sluta binge-titta på netflix och youtube. jag använder också det här screen time/downtime på telefonen i samma syfte.
jag tror på att man inte ska vara för hård mot sig själv (det är dock såklart individuellt, kanske behövs det, för mig är det tvärtom något jag försöker sluta med). för ärligt talat tror jag att bryta såna här vanor som vi pratar om nu kan vara skitsvårt, kanske lika svårt som andra beroenden. det är ju så helt otroligt inpräntat i hela vår kultur. så jag har gjort en liten mapp med bokmärken till kläder/saker som är fair trade. så om jag skulle ge efter i ett svagt ögonblick så kan jag åtminstone välja någon av dem. eller köpa på second hand. ni vet själva hur lätt det är att lura sig själv. och angående smink och sånt tänker jag såhär: jag använder bara tre sminksaker. kajal, flytande eyeliner och mascara. när de tar slut får jag köpa ny. när jag tappat bort nästan alla hårsnoddar och hårklämmor får jag köpa nya eftersom jag måste ha håret uppsatt på jobbet. vi ska ju faktiskt inte flytta ut i hyddor i skogen…
jag ställde en fråga på instagram om garn eftersom jag stickar/virkar mycket. men det känns som jag fick svar på det redan i inledningen, i det där med att belöna sig själv genom att spendera pengar i en butik. syftet för mig är inte att spendera pengar i butik utan att få skapa någonting med garn. alltså är det okej, tycker jag, för mig. för att räkna in miljön har jag bestämt att jag får köpa garn på second hand ELLER stickade plagg på second hand och återanvända garnet till att göra något nytt.
tack för att ni orkade läsa ända hit hoppas det gav nånting haha 🙂
Sluta blogga kan vara ett sätt också i samma process.
Då är du HELT politiskt korrekt och kanske kan du se
dom som förlorar jobbet i butiker i ögonen eftersom
du ändå inte fattar vad du i din lilla bubbla verkar sakna:
Syre.
Hahaha så jag ska shoppa trots att det bär mig emot, trots att jag inte behöver något och trots att klimatet havererat – för butikspersonalens skull? Tro mig, de klarar sig, och friska ekonomier skiftar form i takt med samhällsutvecklingen. Att tvångskonsumera är väl raka motsatsen till vad liberala marknadskramare vill? Eller du kanske bara vill klaga och vara otrevlig? PS. Syrebrist kommer bli ett problem för fler än mig om vi fortsätter såhär. 😉
Hejsan! Jag har en fråga i all välmening. Jag tycker att initiativet att sluta shoppa under ett år pga klimatet är superbra 🙂 men att en del av befolkningen ska sluta shoppa och sitta på pengarna som Krösus Sork är skadligt både för ekonomin och samhället i stort? Politiska ideologier som förkroppsligar övertygelser kan kollidera med begränsningar av klimatutsläpp.
Det som skulle behöva implementeras är väl en ny typ av ny konsumentpsykologi, till exempel att jag väljer att lägga mina pengar på konsumtion som orsakar lite koldioxidutsläpp (till exempel klippa håret) och minskar köpet av nyproducerade produkter som orsakar stora koldioxiutsläpp. Dvs att precis som att man ska ”ta pengar från flyget och ge till tåget” så borde vi ”ta pengar från nyproducerade produkter och ge till tjänster” (som också ger arbetstillfällen, tex frisör) för att hålla ekonomin igång så att den inte blir stelbent.
Det krävs enorma summor till diverse gröna investeringar (tex grön energi) och detta kan man ju bidra till en positiv samhällsutveckling istället för att sitta still på en monetär resurs. Jag förstår att man har köpstopp om man har tex skulder, men om man har ett välbetalt yrke så borde man vara beredd att betala och värdesätta koldioxidreducerande aktörer,varor och tjänster högre än förorenande aktivitet dvs att hushålla med sina pengar på ett samhällsoptimalt sätt?
Tack för att du delar med dig av köpstopp, tågresa till Paris etc! Väldigt intressant läsning 🙂