RECENSION: Rouge Louboutin (!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!)

Yeah… so this happened…

Häromdagen låg ett paket innehållandes Christian Louboutins nagellack Rouge Louboutin i brevlådan.

Lacket slog ner som en bomb i skönhetsvärlden i somras. Vogue-skribenten Plum Sykes flögs över till Paris för att som första utomstående få prova lacket. På Sephoras hemsida har lacket en speciell notis om att det är en ”high-demand item” och att den tidvis därför är slut. Jag kan inte minnas senast en enskild skönhetsprodukt har hypats så extremt brett och massivt som Rouge Louboutin har. Det är nästan som att det inte ens är framtaget och tillverkat av människor, utan typ några osynliga sagoväsen som värper fram en flaska varje gång de har hjärtesorg.

Men ja. När jag såg att svenska skönhetsmagasinet Daisy Beauty lottade ut ett lack så tänkte jag ”Aja grattis till den som vinner, det är exakt noll komma noll procents chans att jag kammar hem den så jag behöver inte ens försöka”. Sen gick det ett tag och det började poppa upp lite påminnelser i Instagramflödet från redaktionsmedlemmar om att tävlingen fortfarande pågår. Så jag gav det ett försök. Typ ett dygn senare fick jag ett meddelande om att det var jag som vann! Så överjävla sjukt!!!

Men alltså ni förstår ju varför det är ett sånt buzz kring Rouge Louboutin? Med ett sånt här lack handlar det inte bara om färgen, formulan, hållbarheten. Det känns liksom smått att gnälla på sånt, när det är helt uppenbart att detta inte är tänkt att användas som ett vanligt lack. Rouge Louboutin är ett samlarobjekt. En ikon.

Jag tänkte typ avsluta inlägget efter bilden, för den talar liksom för sig själv. Men eftersom att jag nu har skrivit ”RECENSION” i rubriken till detta inlägg så måste jag ju ge nån form av utlåtande: flaskan är till att börja med _HELT ENORM_. Och otroligt vacker, som ni ser. Jag har aldrig tänkt på nagellacksflaskan som a thing of beauty på det sättet, inte som t.ex. parfymflaskan och puderdosan. Korken är inspirerad av en stilettklack och glasflaskan med sin svarta botten och ädelstensslipade form får en att spinna av fuckin välbehag. Formulan är otrolig, det är full täckning på ett lager, det har jag inte stött på förut. Och när jag säger full täckning, då menar jag alltså 100% opakt, helt pigmentmättat och ingen som helst flammighet eller ojämnhet. Jag har stött på välpigmenterade lack förut, men inget som är så mättat att jag i princip inte ser skillnad på ett och två lager.

Lacket finns inte att köpa i Sverige, men finns tillgängligt online. Och köper du Rouge Louboutin för $50 – vilket är hutlöst mycket pengar för ett nagellack – så ska du vara på det klara med att det inte är ett nagellack du köper. För det är liksom något helt annat.