En hårfin gräns mellan ljuvligt och äckligt

roman-feasts2

Jag läste ett inlägg på Skönhetskabinettet som jag relaterade så mycket till! Skribenten Therese hade handlat hårvårdsprodukter för 621 kr och, trots att hon älskar de inhandlade produkterna och att den höga kostnaden berodde på att all hennes hårvård hemma tog slut samtidigt, så kände hon ett sting av äckel av summan på kvittot. Hon skriver:

”Jag tänkte på tun­nel­ba­nan hem hur oer­hört kort ste­get är mel­lan eufori och äckel över kon­sum­tion. Vissa dagar känns det som typ det högsta livet har att bjuda, att stryka runt på ett varu­hus och prov­dofta på par­fy­mer och känna sig flärd­full, det är den bästa eska­pism jag vet. Andra dagar känns det som idag: Vad tusan hål­ler jag på med? Är jag verk­li­gen en sådan per­son som köper dyrt bal­sam?”

Exakt precis sådär känner jag också. Jag kan gå och drömma och skriva listor om lyxiga skönhetsprodukter jag ska köpa när jag får min första månadslön, för att i nästa sekund äcklas av mig själv och min tidvis alltför aktiva köpnerv. Ibland slås jag av en sån oerhörd skuld när jag knatar ifrån affären med en påse, även om det är ett köp som noga planerats för att fungera ekonomiskt och är en produkt jag behöver, t.ex. schampo eller hudkräm.

Jag älskar Youtubes skönhetscommunity, let’s be clear on that. Men ett av de otäckaste fenomenen jag stött på across the internetz har jag hittat i just Youtubes skönhetscommunity. Det är the haul. Vad är en haul? Wiktionary definierar det såhär: ”To carry something; to transport something, with a connotation that the item is heavy or otherwise difficult to move.” Alltså, att släpa på något som antyds vara tungt eller svårt att bära. I skönhetscommunity-sammanhang så syftar detta på ett väldigt stort inköp av skönhetsprodukter, och med ”stort” menar jag credit card addiction-stort. På Youtube finns det helt enkelt en typ av skönhetsvideos som enbart går ut på att redogöra för vloggarens senaste haul. Alltså, inte Den Enda Haulen Hen Gjorde I Sitt Liv Efter Att Ha Fått Skitmycket Cash I Examenspresent, eller allt hen passade på att köpa under en NYC-resa, utan bara den senaste, ENORRRRMA, haulen i en rad av många andra. Jag kommer inte länka till några videos för det är lätt att det övergår i ett skuldbeläggande av andras konsumtion, och det har jag ingen lust att göra, utan vill mest skriva av mig om ett konsumtionsmönster som skrämmer mig. Delvis skrämmer det mig för att jag vet att jag lätt skulle falla dit om jag släppte på spärren eller gick och handlade med en enabler. Tur att jag inte känner en sån. Men för att illustrera min poäng så kan ni ju göra en snabb bildgoogling på beauty haul för att se exempel på mängderna folk köper vid ett och samma tillfälle. Det är som en romersk mat-orgie, det är mängder bortom all vett och sans, det är så mycket att det inte ens är kul.

2 Kommentarer

  1. av den anledningen försöker jag alltid planera mina inköp så att jag inte behöver köpa allt på en gång, pga hjärtat hade gått sönder annars av att lämna ifrån sig så mycket pengar på en gång. till exempel: nattkräm och ansiktsvatten denna månad, nästa månad dagskräm och serum 🙂

  2. Jag känner igen mig så himla mycket i det här inlägget. Även om lyxprodukter inte är min last, så handlar jag alldeles sjukt mycket grejer (”skönhetsrelaterade” sådana) och känner det där äcklet. Försöker rättfärdiga det med att jag ju har bloggen och behöver något att skriva om, men det är ju cirka 2% sant. Jag skulle köpa oavsett om bloggen fanns eller inte. Det sjuka är att jag tittar på de där haul-videosarna och reagerar knappt ens på hur galet det är. Just nu har jag faktiskt en liten brejk från YouTube för jag blir lite lätt besatt av att köpa grejer. Habegäret vet liksom inga gränser när jag matar mig själv med haul efter haul. Känner mig helt hjärntvättad ibland och får ångest över att jag bidrar med min egen blogg. Oavsett mängden pengar en lägger ut är ju den här konsumtionshetsen rätt äcklig och ansvarslös.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *