MIN och MITT – om hur den nymoderata filosofin besudlar nagelbranschen

Jag har varit med i en Facebookgrupp som heter Nagelgodis. Där samlas utbildade nagelterapeuter som jobbar med konstnaglar och glada amatörer som pysslar med detsamma, för att dela med sig av inspiration, marknadsföra sig själv, hitta kunder och nya kollegor. Gruppen har över 4200 medlemmar, så it’s safe to say att stora delar av Sveriges absoluta konstnagelnördsgrädda finns samlad där. Det är en erkänd samlingsplats helt enkelt. Jag har länge tänkt att jag vill prova på en nagelförlängning med gele, men har inte vetat vem fan man ska gå till (för, let’s face it, de flesta är fortfarande fast i 90-talets french, eventuellt lite dekorerad med något menlöst glitter och lite dutt med en pensel, format till en fjäril… eller en blomma…). Så jag tänkte att jag i den gruppen garanterat skulle hitta en nagelterapeut vars arbete föll mig i smaken. Hittade jag någon? Ja. Hittade jag något annat också? Ja. Jag hittade kommentarer som:

– ”Jag skulle aldrig tipsa outbildade, jag har faktiskt betalat för min utbildning.”
– ”Varför ger ni bort er kunskap gratis?”
– ”Hoppas era naglar förstörs, då kanske ni lär er.”
– ”Gå en utbildning istället för att ställa dumma frågor här. Vi har betalat massa pengar för att gå vår utbildning, varför tror du att du kommer få kunskap gratis?”
– ”Jag är inte din lärare, jag är utbildad nt” (= nagelterapeut)
– ”Om man får lägga upp vilka bilder man vill så tycker jag att man också ska få skriva vad man vill.”

I en ÖPPEN GRUPP, som vem som helst kan gå med i. Inför kunder. Inför fellow nagelterapeuter och nagelintresserade. Inför nt:s under utbildning, inför de som inte ännu har råd med utbildning men som håller på att spara ihop till en (unga tjajor som kanske inte har 30.000 kr att hosta upp direkt, men som är så jävla peppade att det kliar i fingrarna och de kan helt enkelt inte låta bli att köra igång lite innan).

Vilken internkultur främjar man? Vad sänder detta för signaler? Signaler om att kunskap är en handelsvara. Att kunskap innehas med äganderätt. Att kunskap försämras om den delas. Att egoism är något ädelt. Att du enklast behåller din position genom att vara självisk. Att ”riktiga proffs” inte lägger ner energi på att lära andra hur man gör. Ovannämnda kommentarer dyker ALLTID upp under en bild som en amatör laddat upp på sitt senaste arbete. En tjej som alltså håller på med akryl eller gele utan att ha en formell utbildning. Alltså. JAG VET att det är förenat med en stor risk att hantera skitstarka material utan att veta exakt vad man håller på med. Men det brukar också påpekas, ibland vänligt men tyvärr oftare som en avsnäsning, att det är riskfyllt och att man gör bäst i att skaffa sig en utbildning så man inte skadar sig själv eller nån annan, utvecklar en allergi, tappar naglarna eller vad som helst. Och JAG VET att det ofta ser knöligt, ojämnt och helt enkelt skitfult ut innan man gått en riktig utbildning. Så det var inte det som skavde, utan just koketterandet med att man minsann inte delar med sig. En snålhet och girighet man är stolt över. En kultur som dödar alla former av inspiration och glädje. En kultur av min och mitt. En kultur av nymoderata mått. Jag blev så jävla less på att detta var en sån central del av gruppen och framförallt blev jag osugen på att vara en del av den branschen – vare sig det är som kund eller som aktör. Så jag gjorde det som vilken ideologisk idiot som helst hade gjort. Jag skrev ett inlägg:

”Hey awesome nail ladies!

Jag gick med i den här gruppen för att ta del av all grym inspiration som flödar, det är så himla stärkande och peppande att vistas i ett sammanhang där proffs och glada amatörer nördar tillsammans över underbara naglar. Vissa av oss är utbildade, andra är inte det, och ibland sker ett otroligt värdefullt kunskapsutbyte oss emellan, när en skolad person lär en nybörjare något. Det är så en intressegemenskap utvecklas, det är så vi alla utvecklas, tillsammans. Oavsett om det är karate, löpning, juridik, biomedicin eller naglar vi håller på med. Vi lär av varandra.

MEN, ett sjukt deprimerande fenomen som jag stött på i den här gruppen är resonemang som ”Ge inte bort kunskap gratis”, eller ”Jag har minsann betalat för min utbildning”, osv. En sån girighet, eller brist på solidaritet, eller vad man ska kalla det för, har jag inte stött på i andra grupper. Det får mig att fundera över om detta är unikt för nagelbranschen, för skönhetsbranschen i stort, eller bara den här Facebook-gruppen? Oavsett vad så vill jag inte vara en del av det. Sen jag gick med i Nagelgodis har jag sett det varje dag, det gör mig enormt frustrerad och besviken. Måste folk vara så fucking snåla och egoistiska? Om gruppens syfte är att kunder ska hitta nagelterapeuter här så är det ingen vidare marknadsföring heller att se sånt här översitteri bland branschfolk. Har ni ingen yrkesstolthet? Handlar det bara om er själva, er salong, era pengar? Pengar, pengar, pengar. ”Jag har minsann betaaaalat”. Men grattis då. Jag är med i gruppen som kund och har själv hittat många nagelterapeuter här som jag INTE tänker gå till, p.g.a. deras egoistiska inställning. Vilka yrkespersoner blir jag intresserad av som kund? De kunniga, de som lär andra, de som öppet visar sin yrkesstolthet och kärlek till arbetet. Inte de som stänger dörren rakt framför nosen på andra.

Missförstå mig inte! Jag är helt överens med er som lyfter ett varnande finger för de nybörjare som utsätter sig för en säkerhetsrisk när de arbetar med starka material som de uppenbarligen inte har all nödvändig kunskap om. That’s all good; ser du en fellow nail gal som riskerar att skada sig själv eller andra, ser jag det som din plikt att varna henne. På ett respektfullt sätt. Då åligger det också nybörjaren att på ett respektfullt sätt ta till sig av lärdomen och se det som en möjlighet till utveckling. Men det är inte det här jag pratar om här, utan just oviljan att dela med sig av sin kunskap. För att man själv betalat för sin utbildning och därför upplever man sig befriad från ansvar att bidra till kollektivets utveckling. För vi är ju för fan en gemenskap, ett kollektiv, ett TILLSAMMANS. Vi delar alla ett intresse för naglar och nagelkonst. Vill du inte vara en del av en gemenskap vet jag ärligt talat inte vad du gör i en Facebookgrupp ens. Jag ser tendenser som ligger i linje med samhället i övrigt; ”Jag har betalat, du har inte det, sluta besvära mig”. Du är inte en bättre person för att du har haft råd att betala tiotusentals kronor för din utbildning. Däremot är du en bättre person om du delar med dig av din kunskap, medverkar till att dina fellow nerds utvecklas och förfinar sina färdigheter och uppmuntras till att själva utbilda sig. Utan att du får betalt för dessa tips. Blir din utbildning mindre värd för att du delar med dig av den? Nej. TVÄRTOM, den får dig att växa. Ska du ta betalt för att dela med dig av tips i en Facebookgrupp? Nej. TVÄRTOM, du ska ge den gratis. För ALLA i den här gruppen vet att man inte är en fullgod nt utan utbildning, det går liksom inte att ”tipsa” sig till full kunskap. Så du behöver inte vara rädd för att förlora något som ”tillhör dig” – jag menar, det värsta som kan hända är att tjejen tar till sig av dina tips, blir duktigare och slutar göra samma misstag igen. HEMSKT VA! Och vem vet – du kanske själv fick upp ögonen för naglar och nagelkonst för att någon annan berättade, förklarade, tipsade, uppmuntrade. Ge tillbaka isåfall. Och om du tycker att du har bättre saker för dig än att dela med dig – sitt ner och håll käften då, och låt de generösa personerna bidra till lärdom, uppmuntran och utveckling.

Tack för mig.”

Lite raljerande? Ja, kanske. Men nån behövde ryta till, tyckte jag. Det trillar hursomhelst in flera likes direkt och jag tänker ”FAN VAD SKÖNT! Jag är inte ensam om min förhoppning om en bransch som genom generositet bidrar till sin egen utveckling”. Jag har uppenbarligen missbedömt gruppen och tendensen hos nagelbranschen, det kanske bara rör sig om några enskilda snåljåpar som råkar vara mer aktiva på nätet än andra. Det har ju hänt förr att extra synliga idioter drar skam över en hel grupp. Fem minuter efter att jag tänkt den tanken:

Bam! Borttaget. Jag skrattade högt för mig själv när jag såg det, sen blev jag bara ännu tröttare. Jag skrev ett till inlägg där jag tackade admin för att hen med all önskvärd tydlighet hade visat att Nagelgodis inte är en grupp för de som har lite större förhoppningar om nagelbranschen, att jag inte vill vara med i en sån grupp, tackade för mig och skrev hejdå. Även det inlägget blev borttaget. Haha, asså. Varför ens försöka då? Gruppen är skapad och modererad av företaget KN Nail Products AB/Light Elegance Sverige, som också har en nagelsalong, en nagelutbildning och en butik i sin verksamhet – uppenbarligen en av den svenska marknadens större aktörer. De sätter tonen för var ambitionsnivån ska ligga för branschen som helhet, hur man bemöter nya medlemmar av sitt community, hur man förhåller sig till ”mjuka”… ja, vad ska man kalla det för; ”tillgångar” (som t.ex. kunskap och utbildning). Kulturen i den här Facebookgruppen har visat svart på vitt att nagelbranschen är en svag gemenskap, en gemenskap vars vidare fortlevnad vilar på faktumet att människor håller inne på kunskap för att förbättra sitt egna läge; snarare än på att fler och fler blir kunniga och duktiga och således höjer nivån på hela gruppen.

FUCK THAT.

Jag är alldeles för socialistisk för att stå ut med sån skit, som Feline skulle sagt (underbara, asgrymma Feline, som för övrigt gjort gelemanikyrer på mig ett flertal gånger, helt gratis, samt obegränsat delat med sig av sin visdom, helt gratis – trots att hon haft behov och rätt att ta betalt). Om någon tycker att jag verkar sitta inne på kunskap och insikter om naglar eller vad som helst; fråga mig för fan. Eller gå in på Youtube och ta del av kunskapen som otaliga nagelproffs delar med sig av i tutorials. Ja, ni läste rätt! UTBILDADE och YRKESVERKSAMMA, som berättar hur man gör, HELT GRATIS!!!!! Trots att de själva betalat pengar för sin utbildning!!! Sjukt va! De måste vara socialister, generösa sköningar eller passionerade nördar eller något annat otäckt.

Tutorialkulturen på Youtube är ju för övrigt ett perfekt exempel på hur bidraget från ett fåtal begåvade och/eller skolade lyfter nivån för hela gruppen. Oavsett om det handlar om smink, snickeri, friluftsfiske, vin, teknik eller naglar. Utan en tanke på egen vinning, utan bara ren kärlek för det gemensamma intresset och insikten om att delad glädje är dubbel glädje (min klyschmätare är avstängd för detta inlägg). Det är så vackert! Och det förflyttar hela tiden gränserna framåt för vart ambitionen ligger, fostrar nya begåvningar och drar mer uppmärksamhet till det gemensamma intresset. Hur kan vi förlora på det?

PS.

Det finns en ny nagelgrupp för er som kan bete er som folk! Nails Done! Det är bara att joina, alla nagelgeeks! Tack Nora Germundsson för att du fixade detta space. <3