#throwbackthursday: Scrolla bakåt, hitta dig själv

På Twitter fick jag idén att scrolla bakåt långt lång långt i min blogghistorik för att friska upp minnet av mitt 20-something-jag. De äldsta spåren av mig som finns på internet finns på Myspace. LOL minns ni Myspace?

”underliga ljud hörs från vardagsrummet. mamma verkar prata i telefon med någon, hon vill inte att jag ska höra vad hon säger för hon viskar, nästan väser. blir såklart nyfiken på vad det gäller, men jag lyckas inte uttyda ett ord. inser plötsligt att det är gollum som pratar. mindes plötsligt att mamma sa att hon skulle se sagan om ringen.”

Det är taget från ett inlägg från januari 2008, det är mer än fem år sen, galet.

provisoriskt pass
För fem år sen togs också detta passfoto när jag, Ellen & Vicki skulle åka och hälsa på Anahita, som då var bosatt i Barcelona. Jag glömde mitt pass hemma men lyckades fixa ett provisoriskt pass typ 45 min innan planet gick. Enda gången jag varit tacksam över att jag flugit från Skavsta, med deras snabba passexpedition.

En månad efter att bilden togs förlorade jag en av mina absolut närmaste vänner. Jag var 21 år gammal, bodde hemma hos mamma. Min dåvarande pojkvän Nisse hade precis kommit hem från Australien för min skull, så att jag inte behövde gå på Ebbas begravning utan sällskap. Till ”vardags” (det var ingen jävla vardag) försökte jag lästa konstvetenskap men jag misslyckades med alla mina tentor. Klottrade mycket i kursmaterialet; här kluttrade jag ner några karaktärer från Apollinarie med vänner av Marie Laurencin:

annahita x marie laurencin
Och Emil Noldes Stilleben med masker.

annahita x emil nolde

Jag skrev detta under den första månaden efter att Ebba dog:

inatt ska jag sova ensam för första gången sen nisse kom hem, för 16 dagar sen.
mycket har hänt sen dess. jag har gått tillbaks till plugget, nisse har blivit kallad till jobbintervju och blivit antagen till förstahandsvalet inför nästa år (och även jag), jag har varit på lägenhetsvisning, jag har sett min pappa gråta för första gången, min lugg har blivit så lång att den nu hamnar i ögonen, jag har gått ner i vikt, jag har gått upp i vikt, min tatuering har läkt och min bror har fått en tjej. jag har fått minst en handfull bevis för att tiden inte har slutat gå, den tickar på och har för avsikt att fortsätta med det. men ingenstans kommer jag, utan dig. jag står och trampar, jag trampar omkring bland minnen och foton och dofter och platser och gamla sms som ligger kvar i inkorgen. alla gator jag går på har jag gått på med dig, de är dina gator nu. alla tankar jag tänkt har jag pratat om med dig, så du kan lika gärna annektera hela mitt inre liv. alla stora ting är du! alla små också. alla saltfläckar på mina skor, alla gånger jag vaknar mitt i natten, varje gång jag gör en high five med någon, varje gång jag äter guacamole, varje gång jag ser en locktång eller ett rött sidenband. alla broar. alla cykelbanor. alla promenadstråk. alla regndroppar som fallit på mig. och på dig. cannelloni. alla skolfoton. alla blandband. all folköl. alla gamla skivor. den ljust mintgröna tröjan med en mörkgrön nalle. alla ärr. yves saint laurents cinéma. stickor i fötterna från ert köksgolv. alla karlar. dina filmer som fortfarande ligger på mitt skrivbord.
ebba, livets lilja, saknaden skär i mig djupare för varje jävla dag, jag kanske kommer närmare insikten om att jag är kvar och du är borta. jag har aldrig saknat såhär mycket i hela mitt liv. jag har tatuerat ditt namn på min vänstra handled, jag ska bära dig med kärlek och stolthet till mina sista dagar.

din hiti.

Nä fy fan, nu orkar jag inte läsa på Myspace längre. Jag hoppar framåt några år i tiden. Var mitt uppe i den klassiska Sisyfosprocessen med att klippa lugg, låta den växa ut, inte kunna bestämma sig, klippa igen, och låta det gå sådär fram och tillbaka utan nån som helst tanke. De här bilderna togs på min 22-årsdag.

frillan-2
Då jobbade jag på en cafékedja, bodde med Nisse i Hässelby gård, mådde skit och hatade mitt liv (fick sedermera sparken för att jag inte ville servera en kund som beställde ”negerbollar”). Jag ser jävligt nöjd ut på bilderna dock. Det var jag kanske just då! Den gråa tröjan och kameran är fortfarande i min ägo, de tillhör mina mest älskade och använda ägodelar. Några av er som jag interagerar med på nätet idag började jag komma i kontakt med runt den här tiden. Det är väldigt fint att scrolla runt bland inläggen och se kommentarer från typ Ghaz, Emolie, tjejerna på El Mikas.

1375
Nu närmar vi oss modern tid. Den här bilden togs för två år sen. Jag var blond (och det var i riktigt dåligt skick, det kan man t.o.m. se på bilden), bodde fortfarande i Hässelby, jobbade i butik. Hatade mitt liv markant mycket mindre än ett år tidigare, för jag hade lärt känna Veronica. Bilden är tagen på vintern (julstjärna i fönstret), men sommaren som föregick den var en av de bästa tiderna i mitt liv! Sommaren 2010, ja jävlar, good times. Här är det mesta jag såg under den sommaren; Veronica och hennes fräknar.

361

3 Kommentarer

  1. Tänk att det var så längesedan! (Det har smugit sig in ett litet s i länken, ska ju vara http://www.elmika.se :love: )

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *