välkommen till sverige

det här tältet stod uppställt på universitetet häromdan. tre studenter från the international party (TIP), ett av SU:s kårpartier, stod ute i kylan och fångade in förbipasserande och frågade om de, eller någon de känner, har ett rum att hyra ut till bostadslösa gäststudenter. en av studenterna hade boende. de andra två bodde på hostel. vissa spenderar hela terminen med att couch-surfa utan att nånsin få något varaktigt boende och en dörr att stänga om sig. ”det finns ingenting någonstans”, sa fransyskan, med uppspärrade ögon och höjda ögonbryn – hon kunde inte förstå hur det kan vara på det här sättet. kommer man hit för ett par månader har man ingen tid att sitta på blocket och jaga bluffvärdar. hon sa att det finns mer än dubbelt så många gäststudenter som tillgängligt boende för dem, och i skuggan av detta ter det sig ännu mer svårförståeligt att universitetet också tar betalt för utbildningen om de inte är EU-medborgare. 45 000 kr för en termins studier i t.ex. konstvetenskap, genus eller juridik. 62 500 kr för journalistikvetenskap. 70 000 kr för kemi. 72 000 kr för psykologi. alltså en endaste termin. på grundnivå.

(när jag kollade upp terminsavgifterna stötte jag på den LOLLLLLIGA kursen fysik för poeter, 7.5 hp. endast 17 500 kr för utomeuropeiska studenter.)

hon sa vidare att det ”inte är nån fara” att tälta under somrarna, men när oktober närmar sig börjar folk må dåligt. TÄLTA. som gäststudent. att de ens accepterar att bo i en fucking plastpåse utomhus. och att vissa av dessa dessutom betalar tiotusentals kronor i terminsavgifter utan att ha nånstans att bo? att de ens är villiga att diskutera under sådana förhållanden. att stockholms universitet ens har gäststudenter kvar.

äh. även detta går i linje med att unga och studenter och andra grupper i underläge i allt högre grad tappar lusten att käfta emot och istället bara accepterar sitt underläge. man bara går med på att inte ha någon anställningstrygghet, för man är ju ändå så ung. en fast anställning, äkta vuxenpoäng. månadslön? i HELA min bekantskapskrets vet jag typ två personer under 30 som har månadslön, på riktigt. för att inte tala om ett förstahandskontrakt – jävla lyx. unga känner idag en tacksamhet av hallelujah-prisad-vare-gud-fader-mått för sådant som egentligen är en självklarhet. arbete och bostad. hur kunde det gå såhär långt?

och att några äckliga jävla liberaler från typ centern sen kommer och säger att unga VILL HA ”ökad flexibilitet” på arbetsmarknaden. JÄVLAR.

slutligen; har du, eller nån du känner, ett rum eller lägenhet att hyra ut för en kortare period (ca 3-6 mån), kontakta TIP på på vote4tip@gmail.com.