jag fick se play med hasan och amat igår kväll, av en ren slump befann jag mig på samma tåg som hasan och de råkade ha en biljett över. på grund av filmen känner jag mig tvungen att skriva ett par rader och jag tror att jag faktiskt nöjer mig med dessa än så länge. för jag har fortfarande inte riktigt bearbetat känslorna som filmen framkallade? jag vet inte?
