okej det är officiellt. min grupp vet nu vart mina politiska sympatier ligger och jag märker hur vissa besvärat vrider på sig när jag pratar om abort och hur andra ”ler lite” när mina repliker i klassrummet kan härledas till min ideologi. en kille har redan tjafsat med mig om kvinnliga juristers lägre löner och sagt att det i grunden är ett självförtroendeproblem hos kvinnorna själva (plus den här härliga: ”asså sorry om det låter fult, men detta gynnar ju mig som man, så jag kommer inte direkt gå i bräschen för att förändra det. visst är egoismen vacker?” – MUF-retorik i sin renaste form), och en tjej har sagt att hon är trött på feminister. jag provoceras otroligt mycket av att jag – i en grupp som till majoriteten består av kvinnor – ses som gruppens ”kvinnosakskvinna”. och att jag därtill sticker ut för att jag är den enda som inte klär mig antingen enligt fashionprincipen eller bratprincipen. jag stör mig på att det är så jävla TYPISKT – såklart ska bruden med kort flatlugg, grönt nagellack och trasiga doc martens vara kvinnosakssocialist. vissa av dem kommer inte respektera mig. hatar att jag är så jävla klyschig. tänk vad överraskade alla skulle bli, om värsta slipade dunderbraten med axellångt glansfönat hår, perfekta pärlörhängen och mockaloafers visade sig vara århundradets mest rabiata feministröding!
det här besvärar mig så otroligt mycket. jag försökte också i början vara restriktiv på facebook med vad jag la ut och vad jag likeade, men sen insåg jag att det är bara äckligt om jag ska försöka dölja mina sympatier. jag måste kunna stå för vad jag tycker. och därigenom löper jag risken att inte tas på allvar. VISSERLIGEN är det inte så jätteilla att inte bli tagen på allvar av ett gäng 18-åriga kapitalistyngel, men jag mår ändå lite illa av högstadieminnena som gör sig påminda, de där jag blev spottad i håret och kallad för ”kommunistfitta”.
om det finns några feministiska vänsterhjärtan som läser denna blogg och funderar på att söka in till juristprogrammet: GÖR DET. snälla. vi är tydligen väldigt få och vi behöver sällskap. 
Men alltså WORD! Det var precis likadant när jag gick. Himla störigt och ledsamt, men är så himla glad att du går där!
åh, vilken fin bild, ba *helt perfekt hy* :hearteyes:
jag håller verkligen med dig. alltså, du anar inte hur arg likformigheten gör mig.
jag känner tre stycken som gått/går juridik, två är iranska tjejer. den ena är en danderyd-snorunge som hoppade på utbildningen direkt efter gymnasiet (borde fan vara förbjudet, dessa kids måste hinna lära sig att torka sig i röven först). den andra är en fab vänsteriranier som jobbar på olika myndigheter idag (osexigt men nödvändigt). den tredje är en svensk kille som var min barndomskompis, vanlig medelklasskille som nu är ihop med en tjej i pärlörhängen och gemensamt röstar blått ”för röd ekonomi är ju katastrof”.
eh, vet inte varför jag berättar det här, men, ehm. ja. jag kan tänka mig tension mellan kursarna. hade inte bangat plugga juridik om det inte vore fucking svinsvårt att komma in :c
Åh. Gud. Min syrra pluggar till personalvetare i Uppsala och hon verkar vara den enda i sin klass som INTE röstar borgerligt. Hon har aldrig öppet gått ut med sin politiska ställning men backslicksnubbarna och pärlörhängesbrudarna har liksom fattat att hon är röd i hjärtat baserat på hur hon diskuterat vid seminarier osv. En kille i hennes klass (som för övrigt är med i föreningen ”Ja till livet”, bara det) gick in på hennes facebook och ändrade hennes politiska åsikt till Moderaterna, för att, jag citerar, ”vara rolig”. Hon får skit hela tiden för att hon är ”sosse” och ”kommunist”. Hon har bland annat fått nedriga kommentarer om att kommunismen och nazismen är bästa vänner, att sossar är losers som går på bidrag, att norrlänningar (hon är från Norrbotten) bara röstar rött för att dom är lata etc.
Just nu läser dom genus och killarna i hennes klass (”pappa betalar”-snubbar från Danderyd) hade öppet skrattat åt docenten och sagt att hennes forskning om genus är kommunistpropaganda, att den inte går att ta på allvar. Jag ville grina när hon berättade det för mig.
Så ni vänsterbrudar som är fast bland pärlörhängen och rosa skjortor, kämpa på! Jag fattar inte hur ni orkar! Jag hade fått spel efter en termin och ställt mig upp i föreläsningssalen och sjungit internationalen, bara på ren trots.
jag pluggar själv på handelshögskolan i GBG och kan med handen på hjärtat säga att jag är den enda av tjejerna som röstar rött, iaf vad jag vet om. vi är drygt 200 i klassen och det känns verkligen som ALLA röstar blått och äger mulberryväskor, ralph lauren skjortor och tjusiga pärlörhängen. jag äger inget av dessa ”key-handelsplagg”, kommer mest till mina föreläsningar iklädd sneaks och hoodietröjor. man är väl där för att lära sig och inte för att gå nån catwalk? eller? nåväl. sen är det inte ovanligt med att moderaterna står utanför skolan och liksom ska locka väljare. minns förra året vid valtiden då jag gick förbi en kille som stod å moderaternas vägnar och han hälsade glatt god morgon och ville ge mig valmanifest varpå jag snällt tackade nej och sa att jag inte röstar blått. fick ett hånskratt och ”tror ni att de röda kommer vinna valet eller?” tillbaka. har aldrig sett något vänsterblockparti i närheten av skolan. en tjej ville starta en bokklubb där ekonomi skulle diskuteras ur vänsterperspektiv, men fick avslag av kåren för att man ”inte kan med att stödja politiska föreningar”. DET. ÄR. EN. BOKKLUBB.
i klassen har jag inte stött på några problem, de flesta vet min politiska ställning och tjafsar sällan tillbaka due to att jag lätt kan argumentera ut dessa nyförlösta 18-åringar från askim som inte vet mer än att reinfeldt är statsminister. men det är fan inte lätt. hang in there. du är BÄZZT! PUSS!
Precis detta som jag var orolig över. Jag har själv sökt till juristlinjen i vår och jag är otroligt exalterad att jag för första gången har valt att läsa ett ämne som jag verkligen älskar och brinner för istället för att följa min omgivnings påtryckningar och välja den typiska utbildningen för arabtjejer, nämligen tandläkare. Dock, känns det (och du bekräftar mina farhågor) som att det är en viss typ av människor som dras till juristlinjen, du vet den där framtida affärsjuristbraten men främst som att en viss åsiktskonsensus råder och där allt som inte är uberblått, borgerligt, konservativt eller ”nyliberalt” direkt döms ut. Tanken på det är det enda som dämpar min entusiasm lite för jag orkar verkligen inte en repris på gymnasiet där jag på min superborgerliga och ”fina” skola ständigt sågs som den radikala tjejen.
Dock krossar jag väl fördomarna lite eftersom jag är så jävla tråkigt och propert klädd och går runt i vanliga märkesjeans, har en fake mulberry, boots, skinnjacka, ”söta” halsdukar, långt hår och ja pärlörhängen, rosa till och med. Jag är inte mindre feminist eller vänster för det och är ständigt ”stämmingsdödaren” när folk väljer att mata sina egon och komma med sina infantila analyser om samhällsproblem och världspolitik. Tvärtom har jag under hela min tonårstid stört mig något ofantligt på vissa i min umgängeskrets som trots sina ”nyliberala” åsikter (läs folkpartister) ses som mer solidariska, kulturella och alternativa eftersom de ”vågar gå mot strömmen” bara för att de handlar på weekday. Asså, don’t even get me started när det gäller detta för jag kan fortsätta i all oändlighet men skrev om just dessa personer här http://falskheten.blogspot.com/2010/12/m-to-m-to-m-to-m.html
Eftersom jag flyttar till en helt ny stad och kommer få skapa en helt ny umgängeskrets känner jag mig så lost. Det känns som att folk förknippar mig med åsikter som är diamteralt annorlunda mot vad jag står för och jag har ingen tolerans för den sortens personer du beskriver. Samtidigt känns det som att de personer jag verkligen skulle trivas med lär undvika mig just pga min så kallade stil.
Kommer liksom inte kunna hålla inne med mina åsikter om diskussioner kommer på tal och då finns ju risk att man avskärmas från båda håll. Att man ses som ”hetsig” och rabiat. Förvirringen just nu asså 🙁
bästa r. jag har läst din kommentar i det där blogginlägget du länkade och tänker bara säga följande: du är för klok för din ålder. tiden kommer ge dig rätt. det är inte ditt fel att dina jämnåriga är ängsliga och opportunistiska. det är VÄLDIGT FÅ som står för de människor de är och det är VÄLDIGT FÅ som orkar spela när de plötsligt ser all falskhet runtomkring sig. det är inte bara du som har svårt att tolerera sånt här. försök bara att tänka att du står för ett kärleksfullt och mer rättvist idealsamhälle, oavsett hur du väljer att klä dig t.ex. du behöver inte se ut som mig för att vara en trovärdig vänstertjej.
om du är rädd för att folk ska förknippa dig med åsikter du inte står för; berätta hur du egentligen tycker! jag lovar att de småsinta rödingarna i alla lägen är sjukt mycket mer öppensinnade för likasinnade som klär sig annorlunda (t.ex. såsom du beskriver dig själv hehe), än småsinta borgerliga och liberaler för deras meningsvänner som klär sig otypiskt. borgerlighet och även liberalism i viss mån drivs ju också av en representativitetskåthet och framgångsdyrkan; man ska se lyckad ut, och ser man ut som en vänstermänniska ser man inte så jävla tät ut liksom…
jag förstår verkligen din frustration…
Håller med Katta, så jävla bra att du går där, och att hon du orkar!
Fick flashbacks till högstadiet där jag också var ”kommunist” och
”feministfitta”. Piss att folk inte växer upp.
detta är väl motsatsen till tröst men det är inte bara juristprogrammet, känns som det typ är hela vår generation. jag läser på socionomprogrammet som för några decennier sedan var typ vänsterutbildningen no 1 (och journalist då, där är ju mest hipsters nu). inte så mkt brats i min klass men alla är typ helt opolitiska och dumma i huvudet. alla socionomtanter 50+ på min praktikplats var däremot GRYMMA.
åh, om jag får lägga mig i konvon mellan R och A – vill ba säga till R att jag tycker precis som A, att du är väldigt klok för din ålder (och verkar så hiiimla gullig, bli min lillesyrra plz?). och den där frustrationen du känner inför identitet/politisk tillhörighet/var fan man hittar värda människor, är något alla (vettiga människor som reflekterar kring sin tillvaro, that is) genomlider. och det finns lösningar! du behöver inte känna så.
min lösning var att skita i allt som har med pluggande att göra, ett tag. inte för att jag inte vill utbilda mig, men jag stod inte ut med tanken på fler år där jag måste spendera dag in och dag ut med folk jag ej valt. tänk om man hade kunnat få custom make:a sin klass? GUD vad skönt det hade varit.
jag var tvungen, för min syn på mänskligheten, att flänga runt jorden i några år. följa mitt hjärta (corny but true). insåg att det finns alla sorters människor, att det finns hopp, att det finns underbara själar där ute och att livet, människor och världen egentligen är så JÄVLA ROLIGT!!!!!!! känslan när man har varit mizzundast00d_88 i flera år bara SLÄPPER. man ba platsar in, gillar sitt sällskap, ouff priceless.
det är först NU, vid 23 års ålder som jag är mentalt förberedd att stänga in mig i ett klassrum med idioter igen. för jag bryr mig inte längre, jag vet vad som väntar på mig när jag kommer ut på ”andra sidan”. jag kan välja arbetsplats, kollegor, geografisk tillhörighet – ALLT. och då spelar det ingen roll att mina dagar är fyllda med höger-retards och liberaler i weekday-kläder, för jag är säker i mig själv, mitt umgänge och vad jag vill utav livet. och den tryggheten/inre ron har man inte som 19-åring, hur smart man än är. det får man bara genom livserfarenhet, och är du såhär baoss vid 19 års ålder, så kommer du vara infinite baoss när du är 23. och on a bright side: vid 23 har dina jämnåriga kommit ikapp dig mentalt och alla har blivit såå mycket softare, jag lovar.
Åh ghaz! Så jävla sant och bra!
Du BEHÖVS ju i den där klassen! Tänk vilken otäck grupp det hade blivit utan dig. Någon av dem kanske rent av börjar ifrågasätta sina värderingar tack vare att du rör om lite i grytan. Sen att det kan kännas tröttsamt att ensam föra kampen begriper jag ju. Men kör hårt. Du är stark!
Nu har jag läst din och Ghaz kommentar flera gånger och jag är fan rörd, ni fattar inte hur mkt det betyder för mig för jag ser redan på er som en typ av förebilder. Så förbered er på en uppsats.
När det gäller plugget så viiiiill jag verkligen vänta men mina betyg är rätt värdelösa och därför är det lite once in lifetime på huruvida jag kan plugga eftersom högskoleprovet gör att jag har rätt stor chans på intagning i vår. Det är dock inte garanterat men OM jag kommer in så kommer jag ångra det ifall jag tackar nej. Vet att man kan ta ett friår från studierna och om jag får klartecken för det så vill jag verkligen ha lite time för att figure me out. Mina gamla vänner är ju inte sååå dåliga så jag har lite dåligt samvete för det är rätt mycket ”första” minnen som jag förknippas med dem. Dock,nådde jag en point där jag raderade min facebook och mer eller mindre ignorerade samtliga då jag tröttnade på hur fake allt var. Orkar inte att allt vi gjorde var material till det perfekta facebookalbumet. På riktigt. En gång när jag bad om att vi skulle ut en kväll ”Nej, jag orkar inte kamerans batteri är slut”. Vi har ju provat på att ”backpacka” i Europa förra sommaren, Paris, London, Prag, festivaler etc. Gjort ”crazy” grejer men den genomgående känslan var: är det här allt? Så felet ligger nog lite hos mig också. Är rätt sugen på att ge mig ut i världen ENSAM men det kan ju vara rätt osoft också om man aldrig åkt mer än tre timmars resväg utan sällskap. var börjar man liksom.
Ghaz: Lätt att jag blir din lil sis! Har läst dig ända sen niotillfem länkade till dit hatinlägg om henne och trots att jag var ett fan av henne och hon hade publicerat mina berättelser om rödhåriga tjejer och franska pojkar så i en instant gick jag över till andra sidan. Haha men seriöst något bara lossnade inom mig och jag kände att det här är the real deal. Det fanns något så jävla starkt och träffande i dina texter och främst ÅSIKTER överhuvudtgaet och liksom inte det där occasional inlägget i debatten om ätstörningar och medias porträttering av kvinnor för att nästa dag publicera artsy bilder med skelegirls. Du liksom sparked that fire in me för att argumentera och verkligen stå upp för åsikter man tror på. Asså du vet ju inte vem jag är vilket känns rätt sjukt för tillsammans har vi rageat mot niotillfem och haft så många argumentationskrig mot (na)zionister. Så din och A’s kommentarer betyder desto mer för mig för ni står liksom på toppen av goda människor.
Den här bloggen är det likadant med. Har läst troget sen jag först upptäckte och har genom er fattar att jag inte är ensam utan att det finns så många människor som liksom har fattat hur det verkligen står till i världen. A, att veta att det finns personer som dig inom rättsväsendet ger mig hopp om inte bara Sverige utan mänsklighetens framtid. Sorry för boken och tack, tack, tack för kommentarerna och för att ni finns och vågar dela med er genom era bloggar :love:
och till dig r, TACK FÖR DIN KOMMENTAR. du fick mig att börja älska min blogg igen. <3
som jag sa tidigare så har du nog ett försprång framför dina jämnåriga, du tänker på sådant som de behöver gå i skolan för att upptäcka och du besväras av deras ytlighet, dumhet, egoism och bristande kunskap, eller kanske till och med vilja att tillägna sig kunskap. det är jobbigt att ha en sån reflekterande läggning som du har, det här samhället är inte gjort för unga reflekterande tjejer. visserligen belönas kunnande och insiktsfullhet i vissa sammanhang, men priset man betalar är att man i andra sammanhang konstant känner sig ensam och jobbig.
det viktiga är att du påminner dig själv om att det är fel på DOM, inte dig (LOL på att det skär i mitt hjärta när jag använder det talspråkliga "dom", nån månad in på juristprogrammet ser jag nu istället ordet dom som i "tingsrättens dom"). det är aldrig fel på dig, så länge du ser upp och ut över där din egen vardag slutar. KEEP YA HEAD UP!
Svar till R, A och Ghaz:
Asså gu vilken fin konversation. Systerskap <3
Åh, jag kan förstå dig redan innan jag ens har sökt till juristprogrammet. (Vet inte ens om jag ska men jag ska testa ujik.) Jag har ju jättesvårt för att umgås med människor med väldigt uttalade borgeliga värderingar, vad pratar man om liksom? 😉 Jag blir iaf så glad att såna som du faktiskt finns inom juridiken, jag trodde bara det fanns pärlörhängen och fult hår liksom.
agnes och A – <3 <3
R – äeeh, nä nu…! vet inte ens vad jag ska säga, haha. förutom TACK :*
jag är iallafall säker på en sak: det kommer att gå bra för dig. trust me, tjejer som dig gåre inte dåligt för. lova mig ba en sak! å det är att go easy on yourself, följ hjärtat och se till att ha så kul som möjligt i alla dina livsval. inget är viktigare än att ha kul och vara lycklig. applicera det på allt du har – vännerrelationer, jobb, plugg whatever – så kommer det att gå bra. PUSS på dig :love:
åh, jurister och ekonomer – skum of the earth!!!!!! seriöst, finns inte en grupp av studenter här i lund som inte stör sig på de (förutom om de faktiskt själva ÄR jurister eller ekonomer). varför? joo, för att de helt enkelt är pantade.
men du får se det såhär – du har privilegiet att ens kunna diskutera och ifrågasätta de. tro mig, det är inte alla som får göra det. ett stort problem hos oss människor är just att vi gillar att bunta ihop oss med de som tycker likadant som oss. det är så i mitt program, alla lutar liksom mot vänsterhållet så det blir aldrig någon RIKTIG debatt när vi diskuterar migration eller världsbanken eller neoliberal ekonomi. alla är TYP (såklart finns det många som spretar) emot världsbanken, alla är TYP för migration.
jag fattar att det känns som att det är en lost cause men fortsätt reppa det du tror på!!!! majoriteten kanske bara viftar bort dig men du behövs så jääävla mycket. om något så för att ifrågasätta sättet DE tänker på.
(och jag hatar the fact att trots att man skiter i huruvida de människorna tar en på allvar eller ej så är det faktiskt många av de som kommer sitta uppe på topp-positionerna i världen… suck………)
Tack för alla fina råd och bara all life experience ni delar med er! <3<3
GUD tänk om alla var som ni! 😀 Ps. kör hårt annahita, såna som du behövs! :music: