En date med Etat Libre d’Orange

Förra veckan fick jag tillbringa en kväll tillsammans med det franska nischparfymhuset Etat Libre d’Orange, som hade en representant på besök från Paris i samband med att Åhléns har tagit in delar av sortimentet. Min första erfarenhet av parfymhuset fick jag i Barcelona, nyligen ditflyttad med Veronica. Levde nya liv på en ny plats, behövde en ny doft för att etablera nya doftminnen. Inne på Sephora, längst ner på reahyllan, stod parfymer med skotskrutig kork och en klisterlapp föreställande engelska drottningen med en säkerhetsnål genom läppen. En Sex Pistols-parfym. Jag var ung och pretentiös och tyckte att jag var för fin för kändisparfym på den tiden, men med denna behövde jag inte tänka två gånger ens, jag var bara tvungen att ha den. Jag hade hoppats på/befarat att den skulle dofta öl, svett, läder och hårspray typ – men till min stora besvikelse/lättnad doftade den friskt och högst bärbart av svartpeppar, citrus, patchouli och kanske liiite läder. Den försvann i någon flytt och jag har saknat den varje dag. Jag vet exakt i vilken påse den finns, men påsen är spårlöst försvunnen.

Etat Libre d’Orange Sex Pistols/Carrer Creu Coberta, Barcelona, januari 2011

När Thomas Lindet, Etat Libre d’Oranges hitresta training manager, fick höra att jag hade haft denna berättade han att parfymörens avsikt egentligen hade varit att skapa en mer bokstavlig tolkning av någon slags punksjäl, och att Johnny Rotten till och med var involverad i projektet (noll procent förvånad faktiskt, hahah), och juicen skulle produceras i en begränsad upplaga. Utöver detta var också Sephora inkopplade som distributionskanal, och det var här det gick åt pipsvängen, för de insisterade tyvärr på att göra doften mer säljbar… Nå hursomhelst så är doften kanske lite slätstruken jämfört med hur den hade kunnat bli – men den är fortfarande så jävla älskvärd. Parfymören heter Mathilde Bijaoui, och hennes avsikt med den slutgiltiga formuleringen var att göra en ”billig cologne med exklusiva ingredienser”. Idag säljs parfymen under namnet Malaise of the 1970’s. Eftersom att min flaska är borta har Thomas lovat att skicka mig en ny flaska av originalversionen till mig, alltså i Sex Pistols-kostym! Jag älskar mitt liv.

Etat Libre d’Orange ger parfymören helt fria händer och obegränsad budget avseende råvaror. Det var helt ny information för mig – men ja det finns alltså inga ekonomiska gränser för parfymörerna, och de ges helt enkelt möjlighet att använda råvaror som de inte annars haft tillgängliga. Med tanke på att Etat Libre d’Orange inte direkt är superkommersiella i sin approach får parfymörerna en ännu större frihet, när de saknar tyglar för både ekonomi och olfaktoriskt uttryck. Detta gör dem till ett av de mest intressanta parfymhusen. De fyller ett glapp på parfymmarknaden som verkar sakna konkurrens; de räds inte det smaklösa, på gränsen till vulgära (ibland passerar de gränsen för det otänkbara, jag återkommer kanske till det i ett annat inlägg), och de är inte intresserade av att stryka kunden medhårs. Det finns gott om andra varumärken som sköter det alldeles utmärkt. ☕ Vi kollar på lite snabbt på några andra höjdpunkter från parfymfesten.

Etat Libre d’Orange Marquis de Sade Attaquer le Soleil

Kändisparfymer är, som vi förstår, inget som Etat Libre d’Orange fnyser åt, tvärtom ägnar de sig gladeligen åt denna ädla konst. De väljer bara lite andra sorters celebriteter. De flesta känner Markis de Sade som den gränslöst perversa libertinen som under slutet av 1700-talet skrev samhällsomstörtande snuskböcker, ja de var så samhällsomstörtande snuskiga att han tillbringade största delen av sitt liv i fängelse. De är på gränsen, även idag. Ordet ”sadist”, ja vart tror ni att det kommer ifrån? Självklart var markisen mer än bara ett pervo som skrev hemgjord porr – han var extremt kritisk mot kyrkan, sociala och sexuella normer och statens bestämmande över individen. Han får LUF att framstå som ett gäng frikyrkliga sniglar. Han gjorde det till sitt jobb att ifrågasätta allt man inte får ifrågasätta i hans samtid, det enda som fanns kvar på hans lista var att angripa solen, vem skulle komma på något så absurt? Skulle jag ha velat umgås med markisen om han levde idag? Antagligen inte, han verkar ha varit en outhärdlig typ. Men hans historia är intressant, det måste ni erkänna. Etat Libre d’Orange har i samarbete med markisens efterlevande tagit fram Attaquer le Soleil, en parfym i hans anda, som jag också fick sniffa på. En stor doft, frisk och stark som en oxe, nästan bara labdanum. Fantastisk.

Thomas Lindet och greve Hugues de Sade, ättling till markisen (foto: Jane Wonder)

Jag fick en förhandssniff av det senaste också. I samarbete med modeskaparen Roland Mouret kommer Une Amourette. Tät som fan, riktigt sexig med massor av iris och vanilj, och en not som är ny för mig; akigalawood. Det är ett slags avkok av patchouliolja och tillhandahålls av den schweiziska råvarutillverkaren Givaudan. Mjuk, varm, lätt att älska, om man blir kär i någon som bär denna doft kommer man nog bli ganska knäckt. Det är något väldigt rörande med den. I Sverige är den tillgänglig kring jul, fingers crossed.

Etat Libre d’Orange Roland Mouret Une Amourette

Hur många har testat något från Etat Libre d’Orange? U like?

Behandlingskur mot fet hy hos Lyko Concept

**Inlägget innehåller annonslänkar**

Ni som följt mig på Instagram (@whinar.se hej hej!) har sett att jag lagt upp bilder från en serie ansiktsbehandlingar jag gjort hos Lyko Concept under sommaren. Hudterapeuten Emelie Gårdinger, som förutom hudterapeut med tio års erfarenhet också är en fantastisk person, har tagit sig an utmaningen att balansera min hy och kommer genomföra en lång kur på mig som jag snällt tackade ja till. Eller, tackade ja och tackade ja… jag sa typ att hon får göra vad hon vill med mig. Har fullt förtroende för henne.

Emelie! 🙂

Kuren består till största delen av syrapenslingar i kombination med LED-ljus och produkter från Image Skincare för hemmabehandling. Tanken är att huden ska få sig en regelrätt omstart och med hjälp av syrorna ska vi helt enkelt försöka få hyn att hitta en ny balanspunkt. Vi började med en ”clean slate”, där Emelie gjorde en dubbelpeeling och en djuprengöring med en liten ultraljudsmanick som heter BT Micro. Reslutatet är ungefär detsamma som vid en våldsam och smärtsam manuell portömning, men utan smärta och risk för klämskador. Helt perfekt faktiskt, älskar ny teknik.

Peelingen följs upp av 10-15 minuters LED-behandling, med en väldigt instavänlig pryl som består av en ljusmask som man sätter över ansiktet, typ såhär:

Masken har ett blått ljus som reducerar de bakterier som orsakar acne, ett rött ljus som stimulerar kollagenproduktionen och fuktbalansen samt verkar inflammationshämmande, och ett rosa ljus som är porsammandragande. Det lila ljuset på bilden är en kombination av det röda och blå ljuset. Jag vet att jag också blivit belyst med ett gult ljus, men jag minns inte vad det var! LED-behandlingen är som en utsträckt hand till hudcellerna för att på ett väldigt milt och snällt sätt får dem att bete sig annorlunda, den funkar perfekt för att lugna huden efter en jobbig peeling eller om man bara är känslig rent allmänt. LED-behandling är helt fritt från obehag, känns inte alls. En del av kuren består av endast LED-behandling också, så några besök består av att bara ligga med masken och lyssna på musik typ, mysigt! Liknande LED-teknik används också inom sjukvården för att underlätta sårläkning.

Mesoestetic

Förrförra veckan var jag på min andra syrabehandling, som Emelie hade bestämt skulle bli en rejäl pensling med 10% salicylsyra från spanska Mesoestetic. Hon vet att jag älskar salicylsyra, men detta var _den kraftigaste_ syrapenslingen jag gjort. Det var bara att spänna fast säkerhetsbältet och köra igång. Skönt var det ju INTE, utan det brände på utav rena helvete när hon neutraliserade syran. Obehaget var snabbt övergående och absolut inte outhärdligt på något sätt, men kanske inte lämpligt för den med låg smärtröskel. Sen tjoffade vi på en lugnande arkmask, också den från Mesoestetic, och så på med LED-ljuset igen.

Nypeelad – ser inte direkt förstörd ut?!

Saftig arkmask från Mesoestetic

Färdigbehandlad för denna gång, mjuk och glad i hyn men med lite arga rodnader kring aktiva utbrott

Med mig hem fick jag tydliga förhållningsregler för de första dagarna efter syrapenslingen; rengör ansiktet med rengöringsmjölk från Mesoestetic, vid eventuell flagning ska en enzymmask läggas för att få bort de döda hudcellerna, och glöm FÖR FAN inte solskyddsfaktor (både kräm och keps). Det är vanligt att flagning börjar efter ca tre dagar, men jag flagade i princip inte alls. Jag märkte bara av en yttorrhet, som nu är försvunnen. Det är för tidigt för att avgöra om kuren gett avsett resultat, men jag (och mamma!) ser tendenser till förändring. Jag återkommer såklart med uppdatering när vi kommit längre in i kurens process!

Hej, jag gillar er

En tjej som e blessed

Använder ni Timehop? Det är en app som visar vad som hände i ens sociala medier detta datum förra året, förrförra året, för tre år sen, fyra år sen, osv. Idag dök det upp en rad tweets jag skrev den 2 september 2016, dvs. exakt ett år sen. Såhär skrev jag:

”Jag var på möte med en bizniz igår. De sa ‘Dina läsare är inte som andra bloggläsare, de är som dina vänner och jämlikar’. EXAKT SÅ ÄR DET! ‘Det märks att många av dem vet mer om beauty än du och gladeligen hjälper andra läsare i kommentarsfältet’, samt ‘De är inga passiva mottagare som blir tillsagda vad de ska köpa, utan de är engagerade och aktiva medskapare’. Mitt kommentarsfält präglas verkligen av en generositet och genuin välvillighet. Folk är öppensinnade, FETT SNÄLLA och kloka, de visar alltid internet från sin bästa sida. Kan inte nog betona hur otroligt blessed jag är. Inga haters, bara lovers. Jag måste bli bättre på att bekräfta mina läsare och belöna dem för sitt engagemang och allt de ger mig.”

Det var så bra att jag blev påmind av detta, för strax efter att jag skrev det där så drog plugget igång igen och jag var inne i den karusellen så länge att jag glömde bort lite saker, hehe. Jag ville iallafall dela med mig av detta till er, för det är viktigt för mig att ni förstår hur mycket jag uppskattar er. För det är verkligen så som de företagsrepresentanterna sa i september förra året, det märks på långa vägar att vi på den här bloggen är något annat. Finns det något ni vill att jag gör eller skriver om, eller vad som helst. Fler tävlingar? Skriva om andra ämnen? Jag vill visa min uppskattning på något sätt men vet inte exakt hur, har ni några önskemål eller idéer?

Puss från eder trogna.

TRE TIPS – Budget, mellan och lyx: Flytande handtvålar

**Inlägget innehåller annonslänkar**

Hej hej hej! Här kommer en triss i budget-mellan-lyx-tips! Det var uppskattat förra gången jag la upp tre tips i vardera prisklass och det är ett enkelt sätt för mig att få ändan ur vagnen och faktiskt skriva om något (annars är det lätt hänt att jag får skrivkramp p.g.a. crippling perfectionism).

Okej så, flytande handtvålar är en onödig last jag har, är tyvärr otroligt svag för allt som inte är Dove eller Bliw och som sitter i en fin flaska på handfatskanten. Det känns som en perfekt studentlyx när man inte direkt kan splurgea 1000 spänn på parfym eller nya skor; att lägga lite extra på en handtvål för runt hundralappen känns outrageous och riktigt dekadent. Här kommer tre tips!

& Other Stories Sardonyx Fire Hand Soap (70 kr på & Other Stories)
Jag är så besatt av doftserien Sardonyx Fire att skaparen bakom doften, en produktutvecklare på & Other Stories vars namn jag tyvärr inte känner till, vet om det (tack Krille Zetterlund för att du är en enabler). Denna namnlösa darling till produktutvecklare blev så glad att höra att jag gillade hennes produkt att hon mig ett helt paket med Sardonyx Fire-tema. Det pirrade till rejält i hjärnans belöningscentra på ett sätt som bara väldoftande grejer i vackra förpackningar gör. Hursomhelst är handtvålen ett jävla kap – för några tior mer än random mataffärshandtvål får man 250 ml dryg flytande tvål som doftar av amber, vanilj och blommiga noter. Löddrar bra, är dryg. Otroligt dekadent och lyxig, för riktigt lite pengar!

Victor Vaissier Atmosphère Soap (95 kr på Eleven)
Victor Vaissier ligger bakom vad som helt klart får kallas för en ~*Whinar Aesthetic*~. Jag tycker att förpackningsdesignen är otroligt tilltalande, så redan där har vi en vinnare på handfatet. Atmosphère doftar av timjan och eukalyptus typ, en kryddig och elegant doft som känns hemtrevlig. Den har en bra och snål pump som inte spyr ur sig halva flaskan på en gång, utan gör att glädjen räcker längre. En av mina favoriter, helt klart.

Ecoya Lotus Flower Hand & Body Wash (209 kr på Lyko)
Lotus Flower-serien från australiensiska Ecoya är på något konstigt sätt besläktad med legendariska parfymen Angel från Mugler, kan inte alls sätta fingret på vad det är men de doftar typ likadant, lär ju vara patchoulin i kombination med gourmandnoten vanilj. Jag har ett stort doftljus i Lotus Flower-varianten som jag fick som nån slags inflyttningspresent/pressprov/random gåva från Ecoyas svenska PR-byrå i höstas (blir ändå så pass rörd av att folk håller koll på att man flyttar och skickar ett doftljus som house warming gift???). Jag har sparat på den i ett år alltså, jag kan inte meeed att börja bränna på det men jag tror att det är dags nu i vinter. Handtvålen kommer i en gigantisk flaska på 500 ml, ja en halvliter, och kommer ge ens trötta smutsiga händer en pust av lyx.

Anne Bancroft appreciation post

När man tentapluggar börjar hjärnan tänka på andra saker, kanske sånt man inte funderat på på flera år. Det är säkert 15 år sen jag såg Mandomsprovet och blev smällkär i Anne Bancroft, som spelar Mrs. Robinson. Det slutade med att jag bildgooglade henne i en timme och swoonade över hennes uttrycksfulla ansikte och haggiga frisyrer. Kände direkt att jag behövde dela med mig till er.

Så here ‘tis – Anne Bancroft appreciation post.


Som bonus kan man titta på det här klippet från en talkshow när Anne liksom inte orkar sitta och lisma och småprata och låtsas och vara bjussig med de två andra tölparna. En sann förebild. Hon skrattar inte med när fjanten Ben Elton avbryter henne i intevjun och skojar på hennes bekostnad, utan tar bara upp tråden igen genom att säga ”Now where was I?”.