FREDAGSFILM: What would Jesus buy?

Kimberly Clark är en ljuvlig dragqueen och antikapitalist som ligger bakom begreppet anti-haul. Många av er är bekanta med det begreppet redan, och ännu fler har nån gång exponerats för dess motpol haul. Googla om detta är obekant, det är en jävla resa. Hursomhelst uppmärksammade Miz Clark mig på Reverend Billy and the Church of Stop Shopping. De är en politisk performancegrupp som typ åker runt till olika malls och butiker på Black Friday och reor och stör folk. Budskapet är att få shoppare att stanna upp en stund i sin köpmani och fundera på om det finns andra alternativ.

Jag blev väldigt berörd av filmen som följer dem under några månader, den heter What would Jesus buy? och finns gratis på Youtube. Filmen undersöker julfirandet, den kristna julens budskap om omtanke och att dela med sig till de som inte har – och hur kapitalismen parasiterar på allt fint i livet. Även om man inte är troende kommer man känna sig lite rikare av att ha sett den. Titta nedan.

PS.

Om ni inte har bekantat er med Kimberly Clark ännu måste ni verkligen göra det genast! Tips för nybörjaren:

Min konsumtion 2018 vs 2019

Okej, jag erkänner, jag kanske har begått en teeny tiny clickbait i rubriken – men det är kanske uppenbart eftersom att det inte går att jämföra ett gammalt år med ett som inte ännu passerat. Det jag vill förmedla är att jag använt Klimatkontot för att räkna på mitt ungefärliga koldioxidutsläpp förra året och jämfört den med en prognos för det nya året, och där ta höjd för effekterna av ett köpstopp och flygfrihet. En annan klimatkalkylator är Svalna, den verkar också vara superbra!

Tl;dr

Du som flyger kommer radikalt minska dina koldioxidutsläpp om slutar flyga. RADIKALT. Jag har siffror och allt! Vill du också ha siffror kan du gå in på Klimatkontot.se och göra din grej!!!

2018, ett relativt genomsnittligt år

Mitt årliga koldioxidutsläpp ser vanligen ut ungefär såhär:

Koldioxidutsläpp 2018

M motsvarar medelsvenskens koldioxidutsläpp, V betyder världsgenomsnittet och H motsvarar nivån för en hållbar livsstil. Jag har alltså legat långt över en hållbar nivå, och som ni ser är det den andra stapeln som drar iväg rejält. Det är mitt resande, där jag lagt in ungefär 20 flygtimmar per år. Jag tänker mig att det är ungefär fyra utlandsresor. De har bestått av att jag hälsar på min mamma i Spanien någon gång per år, och hälsar på vänner i Europa eller åkt på olika resor som skönhetsbloggare. Det är inget extremt flygande eftersom jag t.ex. inte lämnat Europa, men det är inte heller måttfullt på långa vägar för att det ger upphov till 5,6 ton koldioxid per år. Det innebär att bara mina resvanor resulterar i mer än dubbelt så stora utsläpp som hela ens samlade livsstil ska göra om man lever hållbart. Det går ju inte!!!

Något annat jag noterade var att min konsumtion inte var så belastande som jag trott. Detta beror nog på dessa tre saker: 1) jag har knappt köpt en enda skönhetsprodukt själv och därför syns dessa inte i staplarna, 2) ungefär 50% av mina klädinköp är second hand, samt 3) jag var ingen storshoppare to begin with. Det innebär dock inte att det inte finns förbättringspotential! Vilket för mig till the good stuff, prognosen för 2019 års koldioxidutsläpp:

2019, post köpstopp och noll flyg

Här är en prognos för hur det kan tänkas se ut efter att jag gjort förändringar i mina resvanor och konsumtion:

Koldioxidutsläpp 2019, efter köpstopp och flygfritt år

Några slutsatser

Se på fan! Vilken enorm skillnad! Vi bryter ner det lite, ety vi älskar listor:

  • Hushåll är oförändrat på 0,5 ton per år. Vi bor litet, i ett klimatanpassat modernt hus med bra isolering och miljömärkt el.
  • Reskategorin står för den absolut största förändringen; koldioxidutsläppet minskar med ungefär 70%, med en så otroligt simpel åtgärd som att avstå från att resa med flyg.
  • Matvanorna ger inte upphov till särskilt stora förändringar. Jag åt väldigt lite kött även innan och nu äter jag ännu mindre, men inte tillräckligt för att ge utslag på helår tydligen.
  • Utsläppen som beror på min konsumtion minskar från 0,9 ton till 0,4 ton. Det är en minskning på ca 55%, vilket också är ett mycket bra resultat med väldigt enkla medel.

Jag kan alltså konstatera att två enkla förändringar av min livsstil, dvs. att inte flyga eller handla på ett helt år, ger en total minskning på 4,6 ton eller ca 58%. Det är mer än en halvering och jag trodde faktiskt inte att det var så ”enkelt”.

Ytterligare grejer att göra och lite om ett nytt coolt drivmedel

Men jag är ju inte helt framme ännu. För att vi ska nå klimatmålen i Parisavtalet ska vi ha ett genomsnittligt koldioxidutsläpp på max 2 ton per person. För att komma ner under 2 ton kan jag bland annat sänka värmen hemma med 1-2 grader, minska min bilkörning med 50% och byta ut diesel till HVO 100.

Det senare har vi redan börjat med, och vi har turen att bo nära en mack som erbjuder det drivmedlet. HVO 100 är en fossilfri och förnybar diesel som framställs av vegetabiliska oljor och slaktavfall, och som ger upphov till ca 80% lägre koldioxidutsläpp än konventionell diesel. Åttio procent! Trodde knappt att det var sant, men det stämmer. Fördelen är uppenbar, nackdelen är att en stor del av de vegetabiliska oljorna kan bestå av restprodukter från palmoljetillverkning (PFAD), som ju har en katastrofal klimateffekt p.g.a. skogsskövlingen. Detta kommer dock att förändras, eftersom att PFAD fr.o.m. 1 juli 2019 inte längre kommer att klassas som en restprodukt och därför kommer så pass höga krav ställas på den råvaran att den kommer försvinna från marknaden. Mer om detta kan man läsa hos tidningen Miljö och Utveckling och Gröna Bilister.

Har ni använt en klimatkalkylator för att beräkna era koldioxidutsläpp? Berätta gärna!

En väldigt viktig kommentar från en f.d. läsare

En av mina favoritskribenter är Caroline Hainer, författare och inspiratör extraordinaire. Hennes blogg Fifty Scents har jag följt i flera år, och läser den fortfarande regelbundet. Precis som jag har hon dragits med hemska tvivel om vår plats i en ny tillvaro, där konsumtionshets i den antropocena epoken känns rakt av omöjlig. Hon har skrivit mycket om det, och jag har funnit tröst i att inte vara ensam. Ens tvivel och oro gått i vågor, kommit och gått liksom, ibland har de dövats för att annat hörts högre men sen kommer tankarna tillbaka. De kommer alltid tillbaka.

För någon månad sen skrev Caroline i inlägget ”Decembertystnad” att hon återigen känner sig tyngd av bristande motivation och att det är branschen och köphetsen som kväver henne. Till det inlägget fanns en kommentar från signaturen Eli som skrev att hen slutat följa mig, för att jag upplevts som prisblind och verklighetsfrånvänd.

Jag skulle kunna känna mig sårad och angripen, men det enda jag tänker är att Eli har rätt. Jag har ju själv tyckt att adlinks, samarbeten och produktfokus känns fel, det är inte jag. Men bloggkulturen domineras helt av den och jag slutade till slut ifrågasätta mig själv, det var bekvämt (även om jag jämt undrade när folk ska börja tröttna). Jag önskar att Eli hade skrivit något till mig, för jag hade behövt höra det. Hursomhelst var det väldigt uppfriskande läsning, och jag hoppas att fler skribenter, influencers och företag läser detta.

Onwards and upwards, antar jag! Glöm ej att ni är bäst.

Om att ta tåget till Paris

Tåget släpper ut 74 000 gånger mindre koldioxid än flyget, det är anledning nog att åka mer tåg


Min vän Ellen är bosatt i Paris sen många år tillbaka och jag har inte haft tillfälle att hälsa på henne förrän denna höst. När det var dags att boka biljetter fick jag ett ryck och bestämde mig för att prova att ta tåget istället, och vid tillfället tänkte jag två saker; 1) jag måste förändra mitt sätt att leva, och 2) hur svårt kan det vara att ta tåget ner till kontinenten? Varför pratar man om flyget som det enda sättet att transportera sig utomlands? Redan från början utgick jag ifrån att jag skulle dela med mig av erfarenheter och lärdomar här på bloggen, som en testballong för att se om det uppmuntrar folk att testa själva. Så hur gick det?

Varför ta tåget?

Flyg släpper ut 74 000 gånger mer koldioxid än tåg. Främst beror mitt val alltså på den massiva klimatångest jag levt med konstant i några år, och som eskalerat sen den katastrofalt skrämmande sommaren 2018. Men också för att jag tycker om att resa men hatar att flyga; det är inte ett värdigt sätt att transportera sig. Stressen på flygplatser, transfer hit och dit, säkerhetskontroller, horribelt obekväma säten, dålig luft i kabinen… allt det där gör sammantaget att jag alltid har mått riktigt dåligt och känt mig totalt manglad när jag stigit av ett flyg. Jag blir ofta så sliten att jag behöver typ en dags återhämtning på min destination eller efter hemkomst, för att jag hatar flygandet så mycket. Så det låg liksom ganska nära till hands att faktiskt prova att resa en längre sträcka med tåg utomlands.

Hur bokar man tågbiljetter utomlands?

Jag försökte boka på egen hand via Deutsche Bahn, men jag gav snabbt upp. Det var för komplicerat. Flera i Facebookgruppen Tågsemester tipsade om Centralens Resebutik i Kalmar (resebutik.se), så jag provade att ringa dit efter tre misslyckade försök att boka själv. På 30 smala minuter hade jag fått hjälp att boka alla platsbiljetter tur och retur, ordnat ett Interrailkort och fått en årsförbrukning av insidertips av ägaren Ivar Karlsson. Även detta var en gren som avgjordes med fördel tåg; det kan såklart vara bekvämt att boka resa med ett par klick när det passar en själv – men att ha en livs levande människa i telefon som ger tips och råd och överför sin kunskap på en själv är en service jag inte är bortskämd med. Jag betalade vid bokningstillfället, och hämtade ut de fysiska biljetterna i biljettkiosken på Stockholms Centralstation dagen innan avresa. Hur enkelt som helst!

Ivar sa att jag har ett par timmar till godo vid mina byten i Köpenhamn och Karlsruhe, och gav mig olika tips på restauranger och caféer jag kunde äta på. Han gav mig även rådet att låsa in mitt bagage i ett skåp på Köpenhamns centralstation och ta en långpromenad för att sträcka lite på benen innan vidare färd söderut. Det var ett råd jag är tacksam att jag följde.

Ivar Karlsson berättade också att de har fullt upp och att det inte slutar ringa för att efterfrågan på tågresor till utlandet skjutit i höjden. Trots den höga arbetsbelastningen fick jag ett bemötande i världsklass. För detta läggs en serviceavgift på ca 175 kr på det totala biljettpriset; best money ever spent tbh??

Reseupplevelsen

Först och främst _kan_ flyget inte tävla med tåg i komfort; det är vidrigt obekvämt att flyga. Tågen jag åkte hade alla breda mjuka säten, bra belysning, eluttag vid alla sittplatser och bra benutrymme. Alla tågtoaletterna var i adekvat skick. Bistrovagnarna var av varierande kvalitet, den bästa var nog SJ:s X2000 och dess 60-talsinspirerade runda soffor.

Nattåget mellan Hamburg och Karlsruhe var en positiv överraskning! Jag är en person som värderar mitt personliga utrymme väldigt högt och delar inte gärna space med andra, har svårt att sova över hos folk och ser mitt hem och landställe som väldigt privata platser. Jag var därför beredd på att hata att dela sovkupé med fem andra personer, men det blev inte så illa alls. Platsen jag bokade var i en damkupé, ladies only alltså, en självklarhet för att jag ska känna mig någorlunda trygg som ensamresande kvinna. Det var sex ganska robusta britsar i ett trångt utrymme, det gick knappt att röra sig där inne men när man väl stuvat undan bagaget och bäddat gick det som smort. Sänglinne, täcke och kudde ingick men var inte direkt egyptian cotton med hög threadcount, men det hade jag inte heller räknat med. De var hela och rena liksom. Jag och mina bunk mates bäddade våra sängar under tystnad, och så hade alla släckt sina sänglampor innan vi rullat ut ur stan. Jag somnade snabbt av tågets vaggande rörelser, och vaknade inte en enda gång. En timme innan slutdestination kommer tågvärden och väcker en med en enkel frukostbricka med kaffe, frallor och marmelad. ❤ Nattåget var en av de finaste minnena från den här resan. Det var en romantisk dröm om Europa som blev precis så som jag hade hoppats på men inte vågat tro.

Jag reste alltså själv och fick således fri tillgång till en av de grejer jag tycker är allra viktigast i livet: egentid, där jag inte behöver prata med någon alls. Min upplevelse av mina medpassagerare är ensidigt positiv: inga skrikiga grabbgäng, pratiga främlingar eller snoriga barn. Jag hade antagligen tur den här gången.

Sträcka, tidsåtgång och pris

Jag åkte såhär:

– Stockholm
– Köpenhamn
– Hamburg
– Karlsruhe
– Paris

Och samma sträcka tillbaks. Enkel resa tog ca 24 timmar, varav 8-9 timmar var sömn på nattåg. Totalpriset var 4300 kr, inkl. frukost på nattåget.

Min bokning bestod av följande:

  • Interrailkort 15 dagar med fria resor inom Europa (5 resdagar), 2830 kr
  • Bokning av sittplats på alla sträckor, ca 30-80 kr per sträcka
  • Bokning av plats i sovkupé på nattåget mellan Hamburg och Karlsruhe (inkl. enkel frukost), 750 kr t/r
  • Bokningsavgift, 175 kr
  • TOTALT: 4295 kr

Slutord och tips

  • Det är inte förrän under de sista två timmarna innan hemkomst till Stockholm som jag började känna rastlöshet i kroppen, så min slutsats är att det inte var så jävla farligt att sitta 24 timmar på tåg. Jag ser inte tidsåtgången i sig som ett problem. Jag läste, lyssnade på en handfull avsnitt av My Favorite Murder, tupplurade, kollade ut genom fönstret och bara var. Fy fan vad underbart det är. Timmarna flög.
  • Det är bra om man har åtminstone ett par tågbyten på resan, så man tvingas knata runt lite. Om man har typ 2 timmar eller mer kan man låsa in bagaget i ett skåp på stationen och gå en längre promenad. I Köpenhamn måste man vara snabb för skåpen tar snabbt slut.
  • Jag älskar att man reser från och ankommer till stadskärnan och inte behöver befatta sig med typ 40 min pendeltåg från flygplatsen osv. Jag insåg exakt hur komfortabelt detta var när jag kom fram till Paris, och Ellen kom och mötte mig och vi var några tunnelbanestationer från hennes hem.
  • Håll hårt i biljetterna och Interrailkortet. Tappar man dem är man in for a world of pain. Se också till att fylla i allt på biljetten innan avresa, annars är biljetten typ ogiltig (???).
  • Packa för i helvete inte mer än vad du behöver. Detta gäller iofs alla resor men jag tror att jag använde 30% av min packning den här resan. ?
  • Res i skor som är lätta att ta av och på. Dvs inte Doc Martens.
  • Boka så tidigt som möjligt, man kan komma undan mycket billigare än jag gjorde.

Sammanfattningsvis var tågresandet inte bara acceptabelt med tanke på pris, komfort och praktikalitet – det var överlägset. Bättre än flyg. På alla sätt. Denna testballong kom tillbaks med ett positivt resultat och jag ser inga som helst problem med mitt flygfria 2019.

SVT Morgonstudion och Baaam

SVT Morgonstudion

Förra veckan var jag i SVT Morgonstudion och pratade om köpstopp och antikonsumtion. Tillsammans med Erik Angner, professor i praktisk filosofi, diskuterades köpstopp och hur människor påverkas av denna typ av initiativ. Jag hittar tyvärr inte hela inslaget någonstans men en bit av det kan man se här: SVT Nyheter: Hon har köpstopp som nyårslöfte.

Baaam

Eder trogna har även blivit utsedd till månadens Baaambrud av Baaam, halloj hur fint? Jag tycker att det är rakt av ljuvligt att så många aktörer visar intresse, och just denna intervju blev väldigt bra tycker jag. Intervju och artikel finns här: Annahita Yazdi slutar shoppa och flyga 2019: ”Jag behövde göra något radikalt”.