jag kom in på juristprogrammet!

WOW EVERYBODY! jag har fått den stora äran att intervjua och skriva ett reportage om rebecca & fiona i nästa nummer av ung vänsters tidning röd press. temat är feminism, vi träffades igår och jag känner i hela kröppa att det kommer bli så jävla BADD ASS. någon gång i januari får ni läsa resultatet av våra dejter. hur sweet är inte det?

hade så fint igår, kickade en lifestyle-eftermiddag med emelie och sen drog vi med ett göttigt brudgäng till södra bar. där träffade jag ghazal!! åh så fin tjajj, också längre än vad jag väntade mig (?), haha hon stod inne på toan med sin drink och ba dödade tid mellan sina set, nervös helt i onödan. sen skulle jag hakat på till marie laveau och gått på dödskul med rebecca & fiona och han dinamarca, men mina s.k. ”vänner” samvetet och arbetsmoralen skrattade mig i fejan och sa att de tänker sabba min kväll, så jag drog hem. fick psykbryt för att SL ställde in alla avgångar till hässelby – varför händer det alltid mig på nätterna när jag verkligen behöver komma hem tidigt? resegarantin gäller har jag bestämt.

och jag har förresten kollat igenom alla era fina läsförslag, FAN vad svårt det är att bestämma sig! jag uppdaterar ang. detta om ett par dagar, måste köra uteslutningsmetoden eller nåt, ifall det inte trillar in en game changer typ snart.

åh gud. nu ska jag ut i kylan, men hey det har blivit ljust ute iallafall.

• smink och skönhetsprodukter
• juridik
• marknadsföring
• konsumentmakt
• syndigt skvaller
• företagskultur och annat som handlar om the big corporate world

bloggen heter beauty and the  bullshit och skrivs av ”the biatch who discontinued your favorite lipstick and you cannot fathom the immensity of shit i didn’t give”. the biatch heter egentligen rowena och är alltså en f.d. insider inom skönhetsindustrin, och verkar ha varit riktigt högt uppsatt innan hon plötsligt tröttnade, skrev ett skandalöst internt mail till skönhetsindustrin och sa upp sig. nu bekänner hon sina synderna hon begått i sitt ämbete och avslöjar massvis med juicy information som the movers & shakers of nämnda industri gör allt för att du inte ska få tillgång till. sådant som vi innerst inne befarar och är medvetna om, men egentligen inte vill tänka för mycket på. för om vi tänker på det alldeles för mycket, det där om att vi är lättlurade får som de facto köper vilken jävla marknadsföringsbullshit som helst, så kommer vi drunkna i en djup sjö av självhat och hopplöshet för att vi är en hjälplös del av ett rått, hjärtlöst system där kapitalismen är rovdjuret och dina småpengar och vacklande självkänsla är det oskyldiga lilla bytesdjuret som ligger och trycker i det höga gräset.

så en sista varning innan du börjar läsa: cynism will strike you. really fucking hard. men cynism är väl den negativa bieffekten av att bli upplyst om sakernas tillstånd. hur det faktiskt ligger till liksom. aja. ignorance is bliss, om du inte pallar bry dig så behöver du liksom inte läsa.

nah, just messin’ girl! fan vad grymt vi kommer ha det!

UPPDATERING

haha, OKEJ, jag ÄR ett major bloggfreak. jag kollade just igenom anisas kommentarer och ba ”aaaaaaaaaaawwwww”, alltså på riktigt lutade jag huvudet i handen och LOG alldeles mysigt här i min ensamhet på fredagkvällen. asså man fattar ju att hon är en grym brud, men det blir helt annorlunda när man plötsligt står öga mot öga. hon ba vet massa saker om mig. jag vet inget om henne. förutom att hennes mailadress är chokladskumbanan@nåntingnånting.nåt hahaha. och att hon var på dejt igår. och att hon är FETT. SNYGG!!!

love you, brushan!

[...] Och eftersom ni fullkomligt suger på att dela med er av er kameravisdom byter jag spår och delar med mig av min nya favoritblogg istället, som jag behållit för mig själv alldeles för länge. Tjejen är grym, jag beundrar henne innerligt och prisar den ödets lyckliga nyck som ledde mig till hennes ord.

Kortare sagt: jag hjärta *whinar*

HERREGUD TJEJER. ni måste sluta med att skriva såhär, jag blir alldeles fnittrig och generad och liksom *TIHIIIII*, är inte ALLS van vid att få ta del av såna fina ord, jag vet inte alls hur jag ska hantera det!!! hillevi, jösses så fint. du ska veta. att jag blir så rörd. eller, rörd är inte ens rätt ord – jag blir HEDRAD. att få sånt där skrivet till mig. det är verkligen en heder.

alltså while we’re at it – har nån av er som inte känner mig sett mig ute i stan nån gång? jag har träffat ett par stycken av er och jag tycker att det är så himla fint varendaste gång. de enda gångerna någon har kommit fram har varit på fyllan ute nånstans, senast var i somras på trädgården och det var liksom flera flera månader sen. jag vill att man kommer fram till mig och hälsar eller klämmer mig lite på stjärten eller NÅT, jag lovar att jag inte är så bitchig som jag ser ut! det borde ni iofs veta redan, haha. men jag blir så sne när jag får kommentarer som ”jag såg dig på stan idag men jag gick inte fraaaam” – jag ba MEN VARFÖÖÖÖÖR!!! JAG VILL KLÄMMAS!!!

PS. nej jag skoja bara! sluta inte skriva sådär till mig! jag skulle fan bli totalt förkrossad om det helt plötsligt upphörde, HAHA!

PPS. heltaskigt språk och grammatik i detta inlägg, sorry. det är verkligen under all kritik, men det är så jag skriver när jag skriver snabbt, rakt ur hjärtat, och utan att korrläsa.

alltså, kärleken jag känner för dessa fyra män. det finns inget popkulturellt element har format mig så mycket som the clash. första gången jag hörde london calling, den där fullkomligt knäckande känslan som får en att vilja falla på knä. ja, det här är en kärleksförklaring. ännu en kärleksförklaring, haha. *PANG!* sa det. på en enda lyssning. the clash genomsyrade hela spektrat av mitt liv när jag började intressera mig för vad som händer runt omkring mig, när jag blev något annat, när jag började orientera mig i den snåriga politiska topografin med en musikalisk karta och en ficklampa. när jag blev jag.

fan, ett sånt jävla rakryggat patos. love ‘em to death.

om man klickar på bilden kommer man till en liten samling av mina bästa clash-låtar. lyssna vetja, det gör dig gott.

happy thursday y’all!