när jag var liten höll min mamma på med kalligrafi. byredos m/mink ger mig sjuka barndomsflashbacks, den doftar som bläcket i mammas alla små flaskor.

den otroligt beundransvärda viola holmgren på killer colours har jag följt i flera flera år, typ sen hon började blogga tror jag. jag har fortfarande svårt att smälta att hon typ inte ens har fyllt 20 ännu, med hennes skills och smak och inställning borde hon vara åtminstone 30 känns det som. hon är mogen, stilfull, begåvad och klok och den i övrigt lusiga tidningen solo steg mycket i mina ögon i och med att de måste ha sett samma värde i henne som jag och många andra gjort, när de värvade henne till sin nätupplaga.

det känns därför helt självklart att jag ska ägna ett eget inlägg åt hennes lilla sidoblogg som hon har på tumblr; killer colours inspiration, som är som ett inspirationsbibliotek som växer stadigt. hennes urval tyder på fingertoppskänsla. klicka dig in och bläddra, sida upp och sida ner. timmar går. du somnar lycklig.

efter att jag, lite hönsaktigt, bestämt mig för att nästa parfyminköp ska vara en flaska från juicy couture, endast p.g.a. deras flådiga jävla förpackningar, gick jag och provdoftade på allihopa. fann till min inte särskilt stora förvåning att de flesta stank studentspya, förutom en; peace, love and juicy couture.

den är precis som jag vill ha min parfym; lite störig, tantig, stickig och inte alls söt. inget jävla miss dior eller DKNY be delicious, tar nästan hellre herrparfymer än sånt som finns på dofttoppen på åhléns parfymavdelning.

så om jag nånsin kommer få pengar igen i mitt liv så beställer jag hem en flaska peace, love and juicy couture (näthandel är fortfarande coolt, retail is for suckers). mu-mu-mumz me gusta.

]]> http://whinar.se/2011/07/15/peace-love-and-juicy-couture/feed/ 23 http://whinar.se/2010/11/19/jag-gillar-inte-alands-hav/ http://whinar.se/2010/11/19/jag-gillar-inte-alands-hav/#comments Fri, 19 Nov 2010 10:53:53 +0000 A http://whinar.se/?p=10754

jag och mamma bestämde oss för att ta en liten kryssning till åland bara sådär. det började så jävla fint, stiga upp tidigt tidigt, dricka te och äta äggmackor och sen masa sig iväg till hamnen. allt var tyst och stilla och grått, som ett filter av lugn över ögonen. precis som det är i stockholm i mitten av november, en torsdagmorgon halv sju.

här kommer lastfartyget elisabeth åkande. det e ju fint.

vi körde dagskryssningen. äta mat, dricka vin, botanisera på taxfreen, sitta vid panoramafönstrena uppe på 8:e däck och sticka strumpor medans stockholms insomnade skärgård flyter förbi.

vi gjorde allt det. sen kom vi ut på öppet hav. såsom öppet hav är, bortom de där små kobbarna på bilden ovan. öppet jävla hav, utan nåt att fästa blicken på, och novembervindar (som enligt besättningen ombord var ”nästan ingenting”). båten började gunga, fast inte så farligt liksom – det hördes inte ens i glasen i restaurangen. ni vet, klirr klirr. inget klirr – ändå blev jag sjukt illamående. sprang till toan, tänkte ”åh nej” när mina skor dunsade mot heltäckningsmattan i korridoren. ”åh nej, jag är sjösjuk. det hade jag helt glömt bort”. well, vem kan klandra mig? jag var 12 år senast jag åkte färja över havet. lika många år har passerat sen dess; man glömmer mycket på tolv år. i en timme satt jag på toalocket inne på damernas och upprepade mantran och mediterade. det kom inget kräx, för er som vill veta.

på väg tillbaka var havet mycket lugnare, kände inte av minsta lilla svajning i magen. mamma sa att jag är en godkänd sjörövare nu, ålands hav är inträdesprovet. vi skrattade lite åt det, inuti kände jag mig som en nedrans landkrabba som inte ens pallar vindar på 7 sekundmeter. inne på taxfreen på väg tillbaka hittade jag jantelagsvodkan numero uno. en sån måste man ju köpa med sig. 1 liter koskenkorva, 185 kr. skäms nästan lite över min smutsighet. asså det är 20% högre alkoholhalt i koskenkorva som i smirnoff eller absolut. antar att det är just den detaljen som skiljer vodka från fulvodka?

lite parfym och mascara på det, vid åtta stapplade vi i land – utvilade och lite lyckligare. slutet gott, nästan allting annat också gott.

vilken nivå va.

här sitter vi och roar oss på le café. drack en smooti för 38 kr och kunde ändå inte koppla upp mig. åhh. stör mig så mkt. on a brighter note – jag upptäckte att NK har tagit in hela parfymsortimentet från anick goutal! de är inte så dyra som jag trodde, 995 kr för 50 ml edp. tänkte att de kostade minst det dubbla. inte för att jag har råd nu ändå. men nån gång kanske. när mina barn ska köpa en fin begravningspresent till mig till exempel.

jag ska åka till åland med mamma! man måste ju vara förberedd på taxfree-grejen sen, så att man inte bara står där och hetsköper nån skit från typ clinique. jag ska iallafall försöka plocka upp en soft och jävligt mustig kvällsparfym, typ alien från thierry mugler. älskar den pissfula reklambilden.

och den fula flaskan och det fula namnet… den doftar helt faboosh dock, det är väl det som räknas HÖHÖÖÖÖ!!!11

vill ha alla tips ni sitter och ruvar på! tänk bara på att det på kryssningsfartyg endast finns dammiga gamla kärringmärken, typ guerlain, lancôme, estee lauder, dior, chanel, helena rubinstein osv. HIT ME IN THE COMMENTS!

• smink och skönhetsprodukter
• juridik
• marknadsföring
• konsumentmakt
• syndigt skvaller
• företagskultur och annat som handlar om the big corporate world

bloggen heter beauty and the  bullshit och skrivs av ”the biatch who discontinued your favorite lipstick and you cannot fathom the immensity of shit i didn’t give”. the biatch heter egentligen rowena och är alltså en f.d. insider inom skönhetsindustrin, och verkar ha varit riktigt högt uppsatt innan hon plötsligt tröttnade, skrev ett skandalöst internt mail till skönhetsindustrin och sa upp sig. nu bekänner hon sina synderna hon begått i sitt ämbete och avslöjar massvis med juicy information som the movers & shakers of nämnda industri gör allt för att du inte ska få tillgång till. sådant som vi innerst inne befarar och är medvetna om, men egentligen inte vill tänka för mycket på. för om vi tänker på det alldeles för mycket, det där om att vi är lättlurade får som de facto köper vilken jävla marknadsföringsbullshit som helst, så kommer vi drunkna i en djup sjö av självhat och hopplöshet för att vi är en hjälplös del av ett rått, hjärtlöst system där kapitalismen är rovdjuret och dina småpengar och vacklande självkänsla är det oskyldiga lilla bytesdjuret som ligger och trycker i det höga gräset.

så en sista varning innan du börjar läsa: cynism will strike you. really fucking hard. men cynism är väl den negativa bieffekten av att bli upplyst om sakernas tillstånd. hur det faktiskt ligger till liksom. aja. ignorance is bliss, om du inte pallar bry dig så behöver du liksom inte läsa.

jag hittade till en fantastiskt fin nystartad skönhetsblogg för ett par veckor sen, som heter finslipad. jag hittade dit via författarinnans kommentar till ett av mina egna blogginlägg och sen dess är jag hooked! nu är det ju inte så att hon spottar ur sig 15 inlägg per dag, utan snarare ett inlägg i veckan – vilket absolut är rimligt med tanke på kvaliteten på inläggen.

bloggen är skitsnygg (även om inläggslayouten är lite smått förvirrande, fattar fortfarande inte riktigt hur det hänger ihop… uppdateras den i sidled? eller va?), inläggen är välformulerade och hon är på vår sida. konsumenternas sida. tjejernas sida. hon har skrivit flera bra inlägg om skönhetsindustrins benägenhet att på alla sätt och vis försöka få oss att spendera mer och mer pengar på produkter som gör varken från eller till, och hur industrin gör detta genom att spela på tjejers och kvinnors självförtroenden.

en annan grej som jag verkligen uppskattar är att hon ingrediensnördar! hon har tydligen gått på flera seminarier för branchfolk, som mest verkar ha gått ut på att rabbla upp nya upptäckter i kemilabbet och vilka underverk de gör för våra fejor. asgrymt! knowledge is power!

och att hennes senaste inlägg, hur man fixar perfekt hy, är en enda lång sjukt peppande teaser för en följetong om, tja, hur man fixar perfekt hy, gör inte bloggen sämre. check it out!!!

älskar rea. ÄLSKAR REA.

jag vet inte varför, men jag brukar sällan köpa eller ens använda parfymer i de lägre prisklasserna. det kan bero på att jag tror att det är slöseri med pengar, för ”en billig parfym kan ju inte vara särskilt hållbar” till exempel. men jag har två billighetsparfymer som jag gillar väldigt, väldigt mycket. den ena är wet garden från library of fragrance och den har jag skrivit om nånstans förut (orkar inte leta upp länken), den andra är mandarin orchid från the body shop.

vi hade den uppe på rean i somras och då sålde den rätt bra. kunde för allt i världen inte förstå varför, för då när jag luktade på den för första gången så tyckte jag faktiskt rätt illa om den. men sen luktade jag igen. och igen. och igen. och nånstans där emellan insåg jag att jag älskar den? lyckades komma över ett överblivet exemplar av detta lilla under som tyvärr inte säljs längre, vet att det är puckat att tipsa om varor som gått ur produktion men jag var bara tvungen att säga att jag älskar den. mandarin orchid fick mig att sluta whina över att jag var tvungen att gå upp innan solen idag!

UPPDATERING:

det kommer tydligen att gå att köpa den här ändå, den kommer upp på mellandagsrean! tjoho!