när jag var liten höll min mamma på med kalligrafi. byredos m/mink ger mig sjuka barndomsflashbacks, den doftar som bläcket i mammas alla små flaskor.
Archive for the 'parfym' Category
den otroligt beundransvärda viola holmgren på killer colours har jag följt i flera flera år, typ sen hon började blogga tror jag. jag har fortfarande svårt att smälta att hon typ inte ens har fyllt 20 ännu, med hennes skills och smak och inställning borde hon vara åtminstone 30 känns det som. hon är mogen, stilfull, begåvad och klok och den i övrigt lusiga tidningen solo steg mycket i mina ögon i och med att de måste ha sett samma värde i henne som jag och många andra gjort, när de värvade henne till sin nätupplaga.
det känns därför helt självklart att jag ska ägna ett eget inlägg åt hennes lilla sidoblogg som hon har på tumblr; killer colours inspiration, som är som ett inspirationsbibliotek som växer stadigt. hennes urval tyder på fingertoppskänsla. klicka dig in och bläddra, sida upp och sida ner. timmar går. du somnar lycklig.
efter att jag, lite hönsaktigt, bestämt mig för att nästa parfyminköp ska vara en flaska från juicy couture, endast p.g.a. deras flådiga jävla förpackningar, gick jag och provdoftade på allihopa. fann till min inte särskilt stora förvåning att de flesta stank studentspya, förutom en; peace, love and juicy couture.
den är precis som jag vill ha min parfym; lite störig, tantig, stickig och inte alls söt. inget jävla miss dior eller DKNY be delicious, tar nästan hellre herrparfymer än sånt som finns på dofttoppen på åhléns parfymavdelning.
så om jag nånsin kommer få pengar igen i mitt liv så beställer jag hem en flaska peace, love and juicy couture (näthandel är fortfarande coolt, retail is for suckers). mu-mu-mumz me gusta.
jag och mamma bestämde oss för att ta en liten kryssning till åland bara sådär. det började så jävla fint, stiga upp tidigt tidigt, dricka te och äta äggmackor och sen masa sig iväg till hamnen. allt var tyst och stilla och grått, som ett filter av lugn över ögonen. precis som det är i stockholm i mitten av november, en torsdagmorgon halv sju.
här kommer lastfartyget elisabeth åkande. det e ju fint.
vi körde dagskryssningen. äta mat, dricka vin, botanisera på taxfreen, sitta vid panoramafönstrena uppe på 8:e däck och sticka strumpor medans stockholms insomnade skärgård flyter förbi.
vi gjorde allt det. sen kom vi ut på öppet hav. såsom öppet hav är, bortom de där små kobbarna på bilden ovan. öppet jävla hav, utan nåt att fästa blicken på, och novembervindar (som enligt besättningen ombord var ”nästan ingenting”). båten började gunga, fast inte så farligt liksom – det hördes inte ens i glasen i restaurangen. ni vet, klirr klirr. inget klirr – ändå blev jag sjukt illamående. sprang till toan, tänkte ”åh nej” när mina skor dunsade mot heltäckningsmattan i korridoren. ”åh nej, jag är sjösjuk. det hade jag helt glömt bort”. well, vem kan klandra mig? jag var 12 år senast jag åkte färja över havet. lika många år har passerat sen dess; man glömmer mycket på tolv år. i en timme satt jag på toalocket inne på damernas och upprepade mantran och mediterade. det kom inget kräx, för er som vill veta.
på väg tillbaka var havet mycket lugnare, kände inte av minsta lilla svajning i magen. mamma sa att jag är en godkänd sjörövare nu, ålands hav är inträdesprovet. vi skrattade lite åt det, inuti kände jag mig som en nedrans landkrabba som inte ens pallar vindar på 7 sekundmeter. inne på taxfreen på väg tillbaka hittade jag jantelagsvodkan numero uno. en sån måste man ju köpa med sig. 1 liter koskenkorva, 185 kr. skäms nästan lite över min smutsighet. asså det är 20% högre alkoholhalt i koskenkorva som i smirnoff eller absolut. antar att det är just den detaljen som skiljer vodka från fulvodka?
lite parfym och mascara på det, vid åtta stapplade vi i land – utvilade och lite lyckligare. slutet gott, nästan allting annat också gott.
jag & veronis skulle ju planera lite inför våren, kolla upp lite lägenheter och sådär. sen kuskade vi omkring på stan men hittade inget ställe med wifi. sån jävla fail. inte ens le café i sturegallerian hade ett fungerande nätverk. datan ville ha en nätverksnyckel och tjejerna i kassan ba ”nä, det finns ingen sån. ibland funkar det och ibland funkar det inte”.
vilken nivå va.
här sitter vi och roar oss på le café. drack en smooti för 38 kr och kunde ändå inte koppla upp mig. åhh. stör mig så mkt. on a brighter note – jag upptäckte att NK har tagit in hela parfymsortimentet från anick goutal! de är inte så dyra som jag trodde, 995 kr för 50 ml edp. tänkte att de kostade minst det dubbla. inte för att jag har råd nu ändå. men nån gång kanske. när mina barn ska köpa en fin begravningspresent till mig till exempel.
nu är jag tillbaks från layoutande. tröttnar så fort. 
gick tillbaks till ett gammalt tema som jag ändrade lite. bzzt. men jaja, till saken:
jag ska åka till åland med mamma! man måste ju vara förberedd på taxfree-grejen sen, så att man inte bara står där och hetsköper nån skit från typ clinique. jag ska iallafall försöka plocka upp en soft och jävligt mustig kvällsparfym, typ alien från thierry mugler. älskar den pissfula reklambilden.
och den fula flaskan och det fula namnet… den doftar helt faboosh dock, det är väl det som räknas HÖHÖÖÖÖ!!!11
vill ha alla tips ni sitter och ruvar på! tänk bara på att det på kryssningsfartyg endast finns dammiga gamla kärringmärken, typ guerlain, lancôme, estee lauder, dior, chanel, helena rubinstein osv. HIT ME IN THE COMMENTS!
jag har via finslipad (tack – än en gång – för att du finns) hittat vad som kan vara en av de absolut viktigaste och bästa bloggarna för oss som är intresserade av minst ett av följande ämnen:
- smink och skönhetsprodukter
- juridik
- marknadsföring
- konsumentmakt
- syndigt skvaller
- företagskultur och annat som handlar om the big corporate world
bloggen heter beauty and the bullshit och skrivs av ”the biatch who discontinued your favorite lipstick and you cannot fathom the immensity of shit i didn’t give”. the biatch heter egentligen rowena och är alltså en f.d. insider inom skönhetsindustrin, och verkar ha varit riktigt högt uppsatt innan hon plötsligt tröttnade, skrev ett skandalöst internt mail till skönhetsindustrin och sa upp sig. nu bekänner hon sina synderna hon begått i sitt ämbete och avslöjar massvis med juicy information som the movers & shakers of nämnda industri gör allt för att du inte ska få tillgång till. sådant som vi innerst inne befarar och är medvetna om, men egentligen inte vill tänka för mycket på. för om vi tänker på det alldeles för mycket, det där om att vi är lättlurade får som de facto köper vilken jävla marknadsföringsbullshit som helst, så kommer vi drunkna i en djup sjö av självhat och hopplöshet för att vi är en hjälplös del av ett rått, hjärtlöst system där kapitalismen är rovdjuret och dina småpengar och vacklande självkänsla är det oskyldiga lilla bytesdjuret som ligger och trycker i det höga gräset.
så en sista varning innan du börjar läsa: cynism will strike you. really fucking hard. men cynism är väl den negativa bieffekten av att bli upplyst om sakernas tillstånd. hur det faktiskt ligger till liksom. aja. ignorance is bliss, om du inte pallar bry dig så behöver du liksom inte läsa.
senaste kommentarer