Tävling! Fan vad nice!

tävling l'occitane

Tävling!

Nu blir det åka av! Bästa L’Occitane har bidragit med tre produktkit som jag ska tävla ut här i bloggen, så nu är det dags att damma av era gamla brains! Vad består dessa kit av då? Jo, jag fick välja ut mina tre bästa produkter (jag har bloggat om samtliga!) och så slängde jag i en extra goding (som jag inte skrivit om tidigare) bara för att.

Priset

Totalt värde är alltså mer än 900 kr per kit, lylligt va!

Reglerna

Det hela är mycket enkelt. I kommentarsfältet till detta inlägg ska ni skriva ett tillfälle när ni var glada över att ha fel om något. Tävlingen pågår t.o.m. den 10 juli, och jag väljer enhälligt tre (3) vinnare. Lycka till!

XOXO, A
Följ WHINAR.se på Bloglovin’ eller RSS
och ge mig lite kärlek på Facebook!

 

55 Kommentarer

  1. Jag hade en bild av hur man skulle känna och vara som 35+ med två barn. Jag är glad att jag hade fel.

    Som Alexandra Charles säger: Det är en härlig känsla att veta att innanför den äldre mannen och kvinnans skal lever deras unga jag kvar.

  2. För några veckor sedan var jag övertygad om att min älskade katt var dödligt sjuk. Några blodprov och ultraljud senare så visar det sig att min älskling bara har känslig tarm… Har aldrig varit så glad att ha haft fel magkänsla alltså.

  3. Väldigt länge levde jag i villfarelsen att det inte gick att kombinera smink och hudvård med ett feministiskt tänk – att det var något som feminister skulle stå över, jamen det där klassiska att man är en dålig feminist om man bryr sig om smink och sitt utseende. Tack och lov hade jag helt fel, för att ni fantastiska kvinnor på nätet har lärt mig att det visst går alldeles utmärkt – det finns ingen motsättning i det! Är så fruktansvärt glad över att ha hittat detta community av feministiska beauty lovers, beauty är som terapi och jag älskar att läsa om och grotta ner mig i nördiga texter om syror, vilken eyeliner som är bäst och smink som killar hatar. ❤️

  4. Jag hade länge intalat (och övertygat) mig själv om att jag faktiskt var en schysst person i mina tidigare år. Väldigt schysst till och med. Under en dag full av självinsikt och rannsakan insåg jag att jag visst inte betedde mig så snällt som jag trodde. För jag insåg att jag hade betett mig illa mot en del personer, varav dessa var uteslutande tjejer. De de hade gjort för att förtjäna mina hårda ord och iskalla blickar var att de var annorlunda, de klädde sig annorlunda, och hade inte samma intressen som mig och därför behandlade jag dem som lägre stående. Missförstå mig rätt, jag skäms över mitt beteende (mycket), men sedan jag förstod detta har jag aldrig upprepat detta misstag. Och jag är glad över att jag lyckades vända mitt beteende totalt. Jag är faktiskt snäll mot andra nu, oavsett kön, men kanske framförallt mot dem som är just lite mer icke-normativa (här tar jag mig friheten att räkna in kvinnor). Just för att det är så viktigt att hylla det faktum att ingen är den andra lik. Kram <3

  5. TW depression och annan skit
    .
    .
    .
    .
    .
    Eftersom jag var misantrop när jag föddes (typ) och hela livet tänkt på döden mer än vad som är hälsosamt, övertygad om att jag varken skulle kunna bli, eller förtjänade, att vara glad. Jag planerade inget för vuxenlivet eftersom jag inte tänkte att jag skulle bli äldre än 25. När min mamma till slut tröttnade på mina ångestattacker/blev rådlös tvingade hon mig till slut till ännu en psykolog.

    Jag är glad att jag hade fel om KBT och antidepp.

    I sommar fyller jag 27, har en kandidatexamen och ett heltidsjobb jag gillar, en katt som är glad och en hälsosam och fin relation med min partner.
    Hurra för vårdsystemet när det gör det det ska!

  6. Jag trodde att frilansandet var ångest och ekonomisk otrygghet i ett nötskal och en fast tjänst det eftersträvansvärda. Efter att ÄNTLIGEN ha fått en fast tjänst insåg jag att det inte alls var vad jag ville ha och vågade ta steget ut i frilansandet igen. Nu lever jag livet på en pinne och har inte mått så här bra på länge!

  7. Jag är jäkligt glad över alla gånger jag har haft förutfattade och fördomsfulla bilder av en person, och det sen visar sig misstämma på varenda punkt, när jag väl lär känna personen i fråga!

  8. Hittade en knuta i mitt ena bröst och var bombsäker på att det var cancer. Klumpen i magen och kaos i huvudet. Rätt glad idag att det inte var något elakartat och att jag hade fel!

  9. Alla gånger jag blivit ledsen över killar och trott att jag ska dö av hjärtesorg (no shame), men är fortfarande alive and kicking!

  10. Jag är ofta glad att jag haft fel. Däremot erkänner jag det inte gärna. Vad som nu blir svårt att inte erkänna är att jag haft så jädra fel om att jag bestämt aldrig skulle gifta mig. Klart jag ska! Efter 11 år med samma person är det inte lönt att förneka, jag är tydligen en sån som gifter sig och fasen vad fint det ska bli. Något annat vore ju helt orimligt!

  11. Glad över att jag hade så fel när jag väntade mitt 2a barn. En flicka ville ha av lata skäl, hade en tjej innan. Men så fel jag hade. Det är klart att jag skulle ha en gosse. Mammas morsgris. !!!

  12. För några år sedan när jag började träna (lyfta tungt) var det många killar (såklart…suck) som sa att jag inte skulle ta i så mycket, att jag kunde skada mej och att tjejer faktiskt måste ta det lugnt på gymmet. Screw you tänkte jag och fortsatte med ännu mer glöd. Några år senare har jag tävlat i SM i styrkelyft och de där osäkra killarna fick äta upp sina ord. Empowered utan deras godkännande.

  13. tw: psykisk ohälsa
    .
    .
    .
    .
    .
    .
    för ett år sen trodde jag att jag aldrig skulle må bra igen eller finna relationer som var bra för mig, att jag inte skulle våga tro på kärlek igen efter att ha blivit utsatt för övergrepp, eller någonsin kunna ha ett arbete. Men nu har jag funnit varma goda människor, och kan vara på mitt sommarjobb utan att tro att jag ska dö. Jag är glad att jag hade fel.

  14. Jag är så glad över att jag fel om att jag inte kunde plugga på universitet.

    Ingen (förutom morfar, som gick bort när jag var 12 år) har läst längre än gymnasiet och jag hade inga förebilder, ingen som gjort samma sak.

    Men så försökte jag ändå. Glad i hågen knatade jag iväg till en fristående kurs på universitet och det var det värsta jag någonsin gjort. Fick ingen intro, inga förklaringar och var i klassrum med 200 främlingar.

    Universitetet var verkligen inte för mig.

    Men 8 år senare och jag försökte igen, och se den här gången gick det bra. Bättre än bra. Har klarat alla kurser hittills, med bravur till och med.

    Och jag är så glad att jag vågade igen, universitetet är verkligen för mig och att jag hade fel.

  15. Josefin åkerström

    Jag har börjat använda cykelhjälm. Såååå inte snyggt och tufft och härligt. Men jag hade fel kring omgivningens reaktioner. ALLA på mitt jobb tycker det är coolt och smart. Många har frågat vart jag köpt den osv. Jag är glad att jag hade fel. För det är känpigt nog som det är att få lov att anpassa frisyr och solglasögon efter denna livsviktiga frigolit-bit.

    • Josefin, vilken hjälm har du köpt? Jag söker en snygg en som inte är dyr som en Hövding liksom 🙂 Tipsa mig PLZ 🙂

  16. Tar det som är närmast i tid: Jag trodde det skulle vara tungt att rensa ogräs efter en regnig natt vilket jag fick för mig att göra nu på själva midsommarafton. Det visade sig vara precis motsatsen! Helt effortless kunde jag plocka upp rötterna utan någon kraft alls. Jorden var mjuk och släppte ifrån sig ogräset utan större motstånd. 🙂

  17. Den gången för ett par minuter sedan då jag trodde att jag för en gångs skull hade en chans att vinna något, så fel jag hade efter att ha läst alla suveräna kommentarer om andras små livsöden!
    Tack för en bra blogg iallafall. Kram Karin

  18. Efter ett år av sjukskrivning, förluster av familjemedlemmar och min finaste vän, breakups med mitt livs kärlek så trodde jag i januari att jag aldrig skulle stå på benen igen.

    Det gör jag. Och jag är så jävla glad att jag tog emot hjälpen, och att jag hade fel.

  19. Jag var i sommarstugan i helgen och firade midsommar, överhörde andra släktingarns samtal. Tog en klunk cider och väntade på rasistiskt skitsnack. Det kom inte. Jag trodde de skulle droppa någon rasistisk kommentar, men jag hade fel – och är väldigt glad att jag hade det! <3

  20. Har aldrig varit så glad över att ha fel om något som en kväll för några år sedan, när min vän och jag missat sista bussen hem (lätt hänt i en liten stad). Som två livmoderbärare i nedre tonåren var vi skräckslagna och samtidigt tvärsäkra på att bli överfallna och/eller våldtagna av snubben bakom som gick snabbare och snabbare när vi ökade takten. När han kom ikapp tog han av sig sina hörlurar, sa ”hej! Vad fina ni är!” Med världens snällaste leende och promenerade sen vidare i sitt frenetiska tempo.

    Lättnaden = enorm.

  21. Jag ar sa glad att kunna saga att jag hade fel nar jag trodde att jag skulle behova leva med dalig hy resten av mitt liv. Har haft smartsam acne sa lange jag kan minnas, och hade glomt bort hur det kandes att inte ha det. Att nu kunna vakna, se sig sjalv i spegeln utan smink och kanna: ingenting. Ingen angest, inget sjalvhat. Det ar otroligt for mig. Jag har tidigare aldrig sett hudvard eller smink som nagot lustfyllt, jag tyckte inte att nagot funkade och kande mig inte sjalvsaker nog. Jag har idag en helt vanlig hy, med arr och lite gropar och lite pigmentflackar, men jag gillar mig sjalv sa mycket och har tillatit mig sjalv att upptacka allt roligt som finns i hudvards- och sminkvarlden. Din blogg har varit en jattestor del i det, och det ar bara sa fantastiskt kul <3

    • Efter fyra långa månader med isotretinoin så slås jag över hur jag inte är glad av att ha blivit av med min akne. Jag vet inte om det har att göra med rädslan av att få tillbaka det, om det ens skulle kallas rädsla. Jag är inte rädd. Kanske lite ledsen över hur tufft livet är med akne, det är som att jag inte riktigt existerat på samma vis som jag har valmöjligheten att göra nu. Så mycket tankebanor och grejjer i hjärnan att jobba med och ändra på nu. Jag känner mig liksom normal i förhållande till huden på mitt ansikte. Jag behöver inte känna något särskilt, jag behöver inte lägga ner så mycket av mig själv. Jag har en valmöjlighet nu som inte fanns för mig innan. Den insikten av att jag faktiskt var berövad av så mycket är något jag kan landa i nu och äga. Jag har en djupare förståelse för mina känslor än vad jag hade tidigare och det var inget jag hade räknat med. Det är verkligen helt okej att inte gråta av glädje över att just nu inte ha akne. Det är okej att ingen förstår det heller. Är mer nöjd över mig själv just nu än min hy faktiskt.

  22. Jennie Ericsson

    Jag bor på landet i ett hus som ligger ganska avskilt, utan någon granne alls i sikte.
    Det hade börjat skymma, och jag hade lagt mig för kvällen. Fönstret hade jag lite på glänt för att släppa in den krispiga kvällsluften.

    *Stamp stamp staaamp*

    Precis när jag höll på att slumra in ryckte jag till av det våldsamma ljudet som ägde rum precis utanför mitt sovrumsfönster. Någon eller NÅGOT stampade hysteriskt runt i min trädgård, och jag tyckte mig höra tunga frustanden. ”This is it” tänkte jag panikslaget, och i en sekund funderade jag på om det inte var så Michael Jacksons sista show hette. Sedan återgick jag till att vara helt sjukt rädd. Var det ett gäng mördare som samlats utanför mitt hus? Aliens? Eller kanske den där tjejen från ”the grudge”?

    Stampandet fortgick i minuter och tillslut kände jag att jag måste agera. Försiktigt, försiktigt smög jag så tyst jag bara kunde upp ut sängen. Jag ålade mig smidigt (nåja) bort mot fönstret och i slow motion drog jag med hjärtat i halsgropen undan gardinen.
    DÅ SÅG JAG DET!!! Då såg jag vad som fört allt oväsen.

    Kossorna från hagen en bit bort hade rymt, och nu hade de någon form av löptävling alternativt ko-fest i min trädgård.

    Jag blev så jävla glad att jag haft fel om vad som röjt utanför mitt fönster.

  23. Under min senaste depression tänkte jag att nejnej, det här läker nog ut, det går nog över med tiden, jag behöver inte hjälp, det är luuuugnt. Sen fick jag hjälp ändå och det gick upp för mig att jag haft jättefel för hjälp var precis det jag behövde. Är himla glad för det!

  24. Många tillfällen som jag har haft fel, men detta är det som har förändrat mitt liv mest: när jag trodde att jag ville specialist inom mitt yrke, men så fel jag hade. All tid och energi som måste ägnas åt att smickra dem (läs: män) som tilldelar dessa utbildningstjänser och sedan armbåga mig högre och högre upp. Nu har jag världens bästa arbetstider, utan att vara specialist, och jag behöver inte stressa ihjäl mig, arbeta jämt och hålla någon slags tuppkam uppe för att inte bli trampad på. Gött värre!

  25. Den tiden jag inte trodde att jag kunde ha höga klackar för att jag redan var längre än snubbarna. Fel! Nu svävar jag långt ovanför allt skitsnack.

    Tack för en smart, rolig och stärkande oas!

  26. Jag trodde länge att jag behövde ta ansvar för alla andras mående, typ syskons, vänners, flickväns. Slog knut på mig själv för att peppa och stötta, och hade typ konstant ont i magen pga någon annans probem! Det gick ju inte i längden, och jag kraschade. Trodde då att alla andra skulle påverkas ENORMT av mitt uteblivna stöd (haha, hej storhetsvansinne). Det visade sig att jag hade fel, och guuu så skönt att slippa detta nu. Dom får ta ansvar för sig själva, och så sköter jag mig själv. ✔️

  27. Jag är väldigt glad över det faktum att jag genomskådade ett skevt skönhetsideal och insåg att det inte alls var något fel mitt utseende.

    Med rötter i Nordafrika växte jag upp i ett supervitt och mer eller mindre öppet rasistiskt samhälle. Typ ALLA på min lilla byskola hade blont hår och blåa ögon. Själv är jag mörkhårig med ett naturligt unibrow och en olivaktig hy som drar åt blekgrönt på vintern. Vet inte hur många timmar jag spenderade framför spegeln med att fundera på vad fan det var för fel på mitt ansikte och min kropp. Saken blev inte direkt bättre av att jag kom i puberteten supertidigt i sann arab-anda och fick svart hårväxt här och var. Noppade, rakade och suckade som satan.

    MEN: i tonåren utvidgades kompisgänget med andra rasifierade personer och sedan dess har allt gått stadigt uppåt. Jag insåg att jag inte alls var ful utan bara påverkad av ett sjukt vitt och blont ideal. Idag ÄLSKAR jag att ha rejäla ögonbryn som andra får köpa dyra produkter för att måla sig till. Älskar dom så mycket att jag gärna fyller i dem för extra effekt. Har verkligen kommit att trivas med mitt utseende och skulle inte byta bort mina pigment för något i världen. Idealen är tyvärr fortfarande skeva men upplever tack ock lov att det rör sig åt rätt håll. Mörkt är INTE detsamma som fult och fel, vilket jag tidgare trodde!

  28. Trodde jag va hetero men nu e jag lipstick-lesbian hehe. Whinar inte direkt… 😉
    Det är girls all around och livet är härligt.

    Tack för denna bloggen!

  29. Jag har en sida som jag inte är speciallt stolt över, jag kan vara lite negativ ibland. En gång var jag och mitt ex på roadtrip. Vi var på väg till Stockholm och vi hade med en gemensam vän. Min pojkvän råkar tanka vår disel bil med bensin och jag blev tokig och skrek att allt var förstört nu. Vår vän sa att man kanske kunde använda en slang och liksom suga up all bensin, precis som när man anänder ett sugrör. Jag skrattade åt henne och tyckte att det var världens sjukaste ide. Det gick och shi fick jag! Är väldigt glad att jag hade fel och vi kom fram.

  30. Under förra årets campingsemester med husbilen så insåg jag att en bula jag haft i munnen några dagar faktiskt aldrig ville läka. Jag tänkte att det dummaste jag kunde göra i det läget var att bildgoogla och självdiagnosticera mig själv, en stund senare sögs jag ofelbart som i en hypnotisk trans mot laptopen, gick in på Google och läste att sår och förändringar som inte läker på en vecka förmodligen är cancer och tittade på de tillhörande skräckäckelbilderna. Sambon skrattade åt mig men jag väste förnumstigt att det förmodligen var någon form av skivepitelcancer… Jag fantiserade om olika förnedrande sätt att dö och/eller bli vanställd. Såg mitt kommande cyborgliknande huvud med titandelar för min inre syn. Semestern blev som en lång hypokondrisk dödångestattack, enda som distraherade mig var att ägna mig åt lite urban exploring och klättra runt på livsfarliga platser (gruvor, fabriker…) och fota. Väl hemma ringde jag tandis och fick en tid direkt. Efter att hon lite (som jag tolkade det) olycksbådande hade hummat, inspekterat mina röntgenbilder och sagt ”MHM…? Ehe…?!” några gånger fick jag domen. Det var en infektion i en tand jag lagat. Det var inte alls farligt och skulle gå att behandla. Väl utom synhåll från tandis bröt jag ihop i en hysterisk lättad skrattattack ”HAHAHahahahAHHAAH”, utförde någon sorts skuttande segerdans till Livets Ära och ringde upp sambon och berättade att jag hade haft FEL! 😀

  31. När jag levde i tron att jag (bara jag, givetvis) aldrig kunde bli frisk från min ätstörning och skulle behöva leva mitt liv konstant deprimerad (och, även om jag inte erkände det då: hungrig).

    Idag jobbar jag som volontär för att få andra att inse hur fel de har om exakt samma sak <3

  32. Jag är glad över att jag fram tills typ ett halvår sedan var helt säker på att smink och hudvård inte var något som intresserade mig eller som jag någonsin skulle kunna bli *bra* på… Nu sitter jag här, läser sminkbloggar, ser tutorials på youtube, köper produkter, testar, och framför ALLT sminkar mig som aktivitet, alltså utan något mer syfte än att det är roligt och avslappnande! Hur härligt är inte det?? Bra på det är jag kanske inte än, men intresserad och engagerad. Så jag hade fel! Och det är det roligaste som hänt på länge.

  33. Så svår och bra tävling. <3 Upptäckte nu (!) att jag går genom livet och tror att jag har haft rätt om allt. Det har jag såklart inte, jag har haft fel om en hel del, men det är ju jobbigt att tänka på. Jag är glad att jag hade fel om att jag skulle dö ensam och övergiven. Det kan fortfarande hända, men blir det så kan jag leva med det. Det kunde jag inte för tio år sedan. Sen är jag glad över att jag hade fel som teen-age-feminist om att man inte kan gilla nagelack, smink och raka sig under armarna och ändå va feminist. Det är klart man kan och nu gör vi det.

  34. När jag började på universitet tänkte jag att jag skulle vara misslyckad om jag inte lyckades ta min examen i tid. Läser till språkpedagog på en utbildning som tar 6 år.

    Är så jävla glad att jag hade fel. För nu har jag studieuppehåll och jobbar som projektledare med studiemiljö- och studiesociala frågor istället. Skolan kan fan vänta, jag måste leva lite!

  35. När jag insåg att jag visst klarar mig på egen hand, både ekonomiskt och socialt, även om det kan kännas tufft och ensamt ibland. Det tog 8 år att inse hur fel jag haft. Jag älskar mitt liv så himla mycket nu!

  36. En gång tog jag min sjuttonåriga systerson på bio och middag. Trodde det skulle bli lite stelt och konstigt för vi har inte hängt på tu man hand sen han var typ sju(?). Men det gick jättebra. Han tyckte filmen var bra (Den unge Zlatan) och tyckte att det var lyxigt att äta ute pga dyrt. ”Dyrare än en kebab” (typ 110 kr för en thai curry på Möllan). Sen pratade vi om massa saker. Gymnasiet. Rasister. Betyg. Lite politik. Framtid och annat. Blev glad att jag hade fel. 🙂

  37. Haha det här kommer låta dumt men jag trodde först inte att jag skulle gilla din blogg. Ramlade in här för längesen via något kommentarsfält på nån annan blogg där du skrivit nåt smart, men det var på den tin’ jag var långt ner i cool girl-helvetet och inte vågade kasta mig in i armarna på mitt true love smink och hudvård. Med en mycket basic feministisk analys tänkte jag ”nä-nä” och klickade vidare till nåt värdelöst. Tack och lov insåg jag ett och annat och började bejaka mitt beautyintresse och, såklart, återkom till din blogg och fattade hur feeeel jag hade haft tidigare. Så aldrig mer avstå från sina ”tjejiga” intressen eller det värsta av allt känna sig hotad av andra smarta brudar, aldrig mer internaliserat kvinnohat *raised fist*

  38. Jag hade fel i att jag inte räckte till och att det aldrig skulle bli bättre.

  39. Jag är väldigt glad att jag hade fel när jag sa ”äh, jag kan inte bli gravid nu, så vi behöver inte köpa nåt dagen efter-piller” till min man efter en blöt fest för sex år sen. Det visade sig att jag inte bara hade fel, jag hade galet fel. Blev såklart på smällen och fick den underbara, fantastiska, genialiska, the one and only Majken. Tack och lov för att ha fel ibland.

  40. Jag hade fel när jag åkte till Frankrike och trodde att det skulle låta för jävla dumt om jag gav mig på att prata franska som jag läste för några år sen. Fick höra av born and raised fransmän att min franska låter som den man talar i Paris! Skitcoolt.

  41. Trodde som vanligt att jag skulle få gå upp och natta om minstingen var 90:e minut natten igenom, som varje natt de senaste 8 månaderna, men gick sova FYRA FRIKKIN TIMMAR i sträck!! Maj gadd så förbannat glad att jag grinar över att jag hade fel om det!

  42. Jag är så jävla glad att jag hade fel om kvinnlig vänskap!
    Jag trodde länge att vänskap med andra tjejer alltid skulle vara i någon mån komplicerad för mig, men nu är jag lite äldre och lite smartare och fattar att det är patriarkatet med allt vad det innebär som fått mig och andra tjejer att känna så. Jag är så glad över mina fina tjejkompisar! Heja er och heja vänskap, som är det bästa som finns!!! <3 <3

  43. Jag trodde verkligen inte jag skulle kunna bli kär i honom, han var ju för ung och vi ville olika saker och sen meckigt att bli ihop med en kursare?? Men att bli kär i honom var som att somna, först gick det långsamt och det kändes långt bort för att sedan slå till och hända på mindre än ett ögonblick. Ja, det var som att somna: tryggt, ljuvligt och heeeelt jävla omöjligt att undvika. Och jag är så himla himla glad att jag hade fel

  44. Hej! Jag tänkte just på min politiska resa som jag gjorde i gymnasiet. Jag var anarkokapitalist (pga litade blint på allt min storasyster sa) men sen läste jag ett par ord av Marx och bara ”oj, jag var visst kommunist hela tiden” haha! Där var jag glad att jag hade fel, för de ”rödingar” jag tittade snett på var visst både mina likasin ade samt de bästa vänner jag har! Ha det gött 🙂

  45. Har under större delen av mitt liv velat bli smal men inte pallat ge det något helhjärtat försök, pga för mycket livslvalité som går förlorad på att banta ner och kontrollera sin kropp! Älskar mat! Styrketräning har hjälpt mig till inställningen att min kropp inte är till för att pleasa andra, samhället, snubbar, randon folk. Min kropp är till för mig och den äääääger fattar inte att jag gett den så mycket oförtjänt hat?! Att känna sig stark och att äga unnet att va frisk och kunna njuta av life, det är min kropp så jävla bra på och jag älskar den för det. Så obehagligt privilegierad inställning att tro att kroppen är till för att passa in i en kommersiellt gångbar mall, vilket jag iof ibland fortfarande tror pga pissiga strukturer och vinstintressen, men brukar ändå kunna återgå till känslan över att kroppar är så sjukt bra och fascinerande. Man ska va snäll mot kroppen.

  46. den pyttelilla gudinnan

    Fram tills för ca ett år sedan hade ingen någonsin visat något romantiskt intresse av mig, och jag kände liksom på mig att det måste vara något fel på mig, för annars borde väl någon tyckt om mig vid det här laget? De senaste åren hade jag mer och mer gett upp tanken på att hitta någon, eller snarare att någon skulle hitta mig så blyg som jag är. Men plötsligt så kom det fram en person på jobbet som lagt märke till mig, ville alltid prata på raster och gav mig komplimanger. Ett bra tag fattade jag inte vad det betydde eller hur det fick mig att känna, det hela var så nytt och otänkbart, vågade inte tro att det kunde vara annat än ett skämt. Men det var på riktigt och mycket bättre än jag kunnat föreställa mig. Nu ett år senare är vi ihop och jag är så glad och lättad att det visade sig att någon kunde älska mig.

  47. •När jag tror (återkommande tanke) att det viktigaste är att vara normsnygg och att det skall skänka mig ~själslig glädje~. Blir alltid lika glad när jag kan tänka ”men nej?” och bevisa att jag har fel. Ångestfinnar, dubbelhakor och mörka ringar under ögonen unite.
    •Varje gång jag säger att en THFC-match kommer gå åt helvete och att de kommer bli uppätna, och därmed antijinxar nå så djävulskt.
    •När jag säger att jag jobbar alla helger allways och det magiskt dyker upp en ledig lördag då jag ej behöver svettas i min kockrock. Firar med dubbelmask och hårtvätt.

    Mvh, lite_mer_lättsam_tjej_92

  48. En gång hade jag fel! Jag trodde att jag hade gjort ett misstag, men sen visade det sig att jag inte hade det 😛

    NÄMEN SKÄMT ÅSIDO
    Asså plz jag har haft fel så jävla många gånger att det inte fått plats här. På gymnasiet var jag med i MUF!!! OCH ANTIFEMINIST!!!!!!! ASSÅ JAG DÖR!!!! Nu är jag 100 miljarder procent glad att jag vaknade upp en dag och ba W.T.F. håller jag på med. Och det är rätt mycket tack vare…. *trumvirvel* DEJ! Dej på Twitter, dej på bloggy, men även Ghazal, Tone, Valerie, Sara (fraux), Kikki Hermansson m.fl. grymma individer.

    Jag trodde även att jag inte kunde ha läppstift väldigt länge men sen såg jag Tone med typ mörklila läppstift och ba ok jag kan nog ha det också. Har trott i tusen år att jag är tjock men jag har börjat inse att jag kanske inte är det!? Trodde att jag aldrig skulle kunna ha BH men har äntligen efter 29 års levnad hittat en som inte gör ont. Trodde aldrig jag skulle klara av att ha krukväxter hemma utan att ta död på dem direkt men nu samlar jag på orkidéer. The list goes on and on och inget gör mig gladare.

    E ganska övertygad om att jag aldrig kommer bli en tjej som köper smink och använder typ ”foundatjön” eller vad det heter eller har eyebrows on fleeeeek men… Kanske visar sig att jag har fel… Igen… *hoppas*

  49. Detta kanske låter helt sjukt, men jag har tidigare tänkt att jag varit för ful för roligt smink: för liten och fnasig mun för att ha knalligt läppstift, ögonform som ej passar i eyliner, har till och med undvikit nagellack pga ”dåliga” händer! Har istället kännt mig begränsad till sånt smink som killar gillar, och jobbat på med att dölja och förbättra mina features med typ concealer, bronzer, och läppglans. För en tid sedan började jag läsa och inspireras av denna bästa bloggen <3 <3 och kände att nä nu får jag fan ta och SKÄRPA MIG! Gick och köpte ett rött läppstift och sen har det bara eskalerat. Smink har blivit så mycket roligare, och jag erkänner med glädje att jag hade totalfel. Jag passar i det, jag är FIN i det och detsamma gäller alla andra. De tidigare föreställningarna var bara rent och skärt självhat.

  50. Annika Sannerström

    Jag hade fel när jag trodde att min familj ( syskon, släkt) var så homla bra. Det visade sig att när jag fick egna barn så ställde dom inte upp på mig på samma sätt som jag gjort för dom. Jag har insett det nu. Hårt men sant!

  51. När jag dejtat min kille i någon månad tyckte han det var dags att jag träffade några av hans vänner (det motsatta var inte aktuellt pga alla mina vänner hade nyss flyttat utomlands :C ). Så vi beväpnade oss med en flaska glögg för att hälsa på hos ett par han försäkrade mig om var jättesnälla. När jag gick därifrån hade jag vagga-i-fosterställning-ångest över min sociala prestation, vilket sved särskilt mycket då tjejen i paret vi träffat var en av de smartaste, coolaste brudarna jag någonsin träffat. Jag var övertygad om att hon tyckte jag var det töntigaste på denna jord, ungefär. Idag är hon en av mina bästa vänner och jag är så oerhört glad att jag hade fel <3

  52. Jag är så glad att jag hade fel när jag trodde att det var sant som jag fick lära mig, att jag i egenskap av tjock person inte borde visa mig i badkläder, än mindre GÅ OMKRING PÅ STRANDEN så att alla kunde SE MINA LÅR osv. Nu badar jag så ofta jag kommer åt och mår så fruktansvärt bra av det. Och vad mina medbadare till äventyrs tänker om mina lår är inte mitt bekymmer – bara deras.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *