LÄSARFRÅGA: Om att försöka kombinera en skönhetsblogg med en antikapitalistisk ideologi

Hej Anahitta! Har just hittat till din blogg och det är jag glad för, då jag lär mig saker om hudvård och skönhetsprodukter som jag inte visste innan, och det gör mig nyfiken på att upptäcka mer. Är även intressant att läsa om annat, dina tankar om politik och så. Nu vet jag inte hur jag ska fråga det jag vill fråga på ett bra sätt men jag gör ett försök, och hoppas att det inte blir alltför klumpigt.

Jag är liberal (röstar på alliansen men är även feminist och rätt så grön). Kommer dock från en riktig vänsterfamilj. Mina vänner i stort är vänster. I’m not. Jag vet att du är väldigt vänster och antikapitalist? Något som jag undrar lite över är hur det är att som stor bloggare som konsumerar mycket skönhetsprodukter och dessutom får mycket gratis (en del av ett kapitalistiskt system är ju att det finns ett enormt utbud av produkter att välja bland, något jag iofs tycker mycket om – sen blundar jag självklart inte för att kapitalismen har en hel del otäcka baksidor eller konsekver) samtidigt typ ”integrera” det i en stark antikapitalistisk filosofi? Jag tycker givetvis att du förtjänar alla saker du får och ser inget fel i att du verkar konsumera, som det ser ut, ganska mycket mer produkter än vad många andra (jag exempelvis kan knappt köpa en ny mascara pga arbetslös och det suger) kan. Alltså, jag tycker det är fint och bra att du lägger pengar på det du gillar och din blogg verkar jättebra så allt gott till dig.

Och nu menar jag inte att gå in på en djup diskussion om vad du gör med dina pengar…undrar mer om du någonstans kanske tänker att du faktiskt uppmuntrar kapitalism och den konsumtionskultur vi faktiskt har i och med hur dina konsumtionsmönster ser ut. Går det att vara supersocialist exempelvis och samtidigt…ja leva som de flesta gör i Sverige? Kanske är det rentav jag som är ute och cyklar och dessutom har fördomar eller tankar om vänstern som inte stämmer? Inte din uppgift såklart att utbilda mig i det. Men jag lär mig säkerligen av andras syn på saker och ting och ja, alltså du verkar cool och vettig så hade gärna velat lyssna på vad du har att säga om det. Hoppas du förstår min fråga och det är inte menat som en anklagelse på något sätt! Är bara att för mig kan det tyckas om en krock mellan att vara vänster och samtidigt…eh, konsumera mycket? Menar inte att man måste vara superkapitalist för det alltså, finns väl mellanting och det är fan inte lätt tycker jag att ens ibland förhålla sig till det samhälle vi lever i, där Black Fridays är en högtid unt so weiter!

Allt gott till dig!
Nathalie

Hej Nathalie och tack för en superbra fråga! Jag förstår att det var en utmaning att formulera frågan utan att den skulle framstå som en anklagelse, detta är känsliga grejer, men jag tycker att det är en genuint bra och välformulerad kommentar. Här kommer ett ostrukturerat, något defensivt, ganska ansvarslöst, men helt ärligt svar:

Jag har tänkt mycket på det själv, såklart, inte när jag bloggar från dag till dag kanske men när jag ser till helheten av det ”budskap” som min blogg har. Syror hit, mascaror dit, foundation och nagellack och läppstift och highlighters och serum och ögonbrynspennor och och och och och..! Och när jag kollar i mitt beautyskafferi (ja, jag har ett sånt) och ser vilka groteska mängder produkter som skickas till mig i hopp om att de ska finna sin väg ut på bloggen. Det är en underlig bransch – iallafall utifrån mitt perspektiv – och jag har inte så mycket annat att jämföra med. Jag vet t.ex. inte hur det är att vara bankdirektör och dra in grova stålar på andras spekulation och luft som manifesteras i siffror knutna till ett påhittat värde. Haha, nä, jag menar inte att skylla ifrån mig, för det är klart att jag och alla andra har ett ansvar. Frågan om hur långt det ansvaret sträcker sig, det är den springande punkten.

Jag ser inte på denna blogg, eller någon skönhetsblogg, som en konsumtionsblogg. Snarare en konsumentblogg. Syftet är en slags konsumentupplysning, en väldigt praktisk sådan, för den paketeras på ett sätt som är lättare att relatera till och är lite mer behagfullt att läsa än att kolla i Råd & Röns tabeller. Resultatet är ibland ett annat. Resultatet kan framstå som en fullständigt pervers odysée i allt kvinnopersoner ska lägga pengar på för att hata sitt utseende lite mindre. Men det kan också framstå som vägledning för de som ändå tänkt köpa mascara, för att livet i ett kapitalistisk samhällsordning blir en promille behagligare om en åtminstone ser lite pigg ut.

En evig börda en har som vänsterperson är den ständiga pressen på att en ska ”leva som man lär”. Vänstersinnade får inte ha iPhones, för vi vet ju alla hur arbetare utnyttjas i Foxconns fabriker. Vänstersinnade får inte flyga till New York, för att det är dåligt för miljön. Vänstersinnade får inte gå på restaurang, för det är dyrt. Vänstersinnade får inte vilja ha vackra saker som kostar pengar, för då ger vi efter för konsumtionshetsen. Vänstersinnade får inte köpa bostadsrätter, för äganderätten är en borgerlig idé. Vänstersinnade får inte handla på H&M, för att… ja, ni hajar.

Om alla vänsterorienterade människor levde som de lär skulle vi vara ena riktiga jävla freaks, några slags fringe people som lever off the grid, helt inkapabla att delta i samhällsutvecklingen. Vi skulle försvinna från det gemensamma livet, bli helt bortglömda. Får vi liksom ens ha kläder på oss om vi inte sytt dem själva, av tyg vi vävt själva, av bomull vi odlat på vår egna bakgård, för att säkerställa att inget element i produktionskedjan strider mot vår personliga ideologi? Jag vet att det inte är så du menar, Nathalie, men andra liberala debattörer försöker jämt och ständigt punktera kända vänsterideologer genom att grotta i deras konsumtion. Typ; ”JAG som liberal får ha befängda konsumtionsmönster! Men DU, som är vänster/feminist/antirasist/osv, du måste genom din konsumtion ta ansvar för vår gemensamma framtid.” Det värsta är att det inte bara är meningsmotståndare som håller på såhär, utan även kamrater till oss gillar att svänga sig med förminskande uttryck som ”champagnevänstern”. Det förhållningssättet bygger helt och hållet på en liberal idé om att man är sin konsumtion, att personligt levnadssätt, identitet och politisk ideologi inte går att separera. Olof Palme borde inte varit sosse, för han kom från överklassen. Däremot ska det inte finnas något som hindrar en arbetarklassperson från att leva efter liberala eller konservativa ideal, det ses som positivt och sunt och öppensinnat. Man kan alltså vara ideologiskt rörlig ”uppåt” (om man nu placerar överklass-liberalism/konservatism uppe och arbetarklass-socialism/antikapitalism nere) utan att någon liberal eller konservativ ställer en till svars för det, men vid det motsatta förhållandet anses det vara hyckleri, av både egna och andra. Fan vilket hämmande synsätt ändå. Jag går helt enkelt inte med på det.

Det här individperspektivet är helt tokigt tycker jag, att en ska ställas till svars för vem man är, vart man kommer ifrån, för varje enskild sak som konsumeras – och endast om en är vänster. Folk letar fel hos oss, bara för att vi gör anspråk på någon slags samhällsförändring. All min konsumtion måste vara – om inte exakt likadan – så åtminstone väldigt lik, den sortens konsumtion som bara är möjlig i min egna utopi. I mitt utopiska samhälle utnyttjas ingen människa på någon jävla reservdelsfabrik Kina, eller ett väveri i Kambodja, eller en byggarbetsplats i Vaxholm. I mitt utopiska samhälle går det inte att konsumera varor som tillkommit på inhumana sätt, för att det inte finns såna varor längre. Men det är en smärtsamt lång bit kvar till mitt utopiska samhälle, eller fan, det är så smärtsamt långt kvar till ett helt okej samhälle. Och för mig, som socialist, går det inte att göra så många val som är kosher för mig. Jag kan undvika att åka bil i onödan, köpa ekologiskt i så stor utsträckning som möjligt, osv osv, men det räcker ju inte till.

Varför ska vi bara ställa dessa krav på de som vågar tro på en annan samhällsordning? Varför är det bara feminister, antikapitalister, antirasister, miljö- och djurrättsaktivister och andra som gör anspråk på att förändra världen, som ska konsumera ”rätt”? Det är en helt irrelevant fråga ur ett liberalt perspektiv såklart, för enligt den liberala ideologin ska jag konsumera ”rätt” för att det är så jag uppnår samhällsförändring. Och jag ÄR min konsumtion. Jag ÄR mina val. Jag är ju en fri individ, fri att välja. Genom mina val, antingen Maybelline eller L’Oréal (egentligen L’Oréal eller L’Oréal, för de äger ju allt, även de varumärken som framställs som dess konkurrenter), formar jag världen. Allt kokar ner till de livsval jag gör som individ. Lite hårddraget, jag vet, men det är kärnan. Individen och hennes val genom vilka hon formar sin värld. Enligt min syn, som bär drag från t.ex. marxismen och andra ismer jag inte kan namnen på för att jag inte orkar läsa böcker längre, spelar individen knappt någon roll alls. Inte i det perspektivet. Jag tror inte att mina eller mina läsares val påverkar the bigger picture. Där tror jag på lagstiftare och politik och kapital – ingen annan har någon verklig makt. Jag tror inte att jag kan förändra världen genom att avstå från att blogga om skönhetsprodukterna jag gillar och jag tror inte att mitt bidrag till konsumtionshetsen är the straw that broke the camels back. Jag tror på förbud och skatter och omfördelning av kapital, japp! DET är strået som kommer bryta kapitalistkamelens rygg. Om inte planeten kvävs innan revolutionen är klar.

En annan aspekt är också att jag helt enkelt inte orkar ”vänstersäkra” varenda grej jag gör. Jag är också bara en människa med begränsad ork och lust som ibland hänger mig åt livets goda, som enligt vissa bara är förunnat de som sympatiserar med en viss ideologi. LOL. Nä. Men denna fråga var så himla intressant, got me thinkin real good alltså. Jag har länge velat skriva ett sånt här inlägg, så tusen tack för att du ställde det på sin spets, Nathalie! Hoppas du fick lite klarhet och att du är nöjd med svaret! Ni som läser har säkert en hel del att tillägga, så fyll gärna på med egna resonemang bland kommentarerna.

Kram.

XOXO, A
Följ WHINAR.se på Bloglovin’ eller RSS
och ge mig lite kärlek på Facebook!

 

23 Kommentarer

  1. Fan vad bra skrivet! Som vänster/feminist och beautyl0ver har jag också känt av det där. <3 Och blir även trött på att det är feminint kodad konsumtion som det alltid ska pekas på. att den är "onödig", men manligt kodad konsumtion är "investeringar" (typ klockor) eller bara inte benämns som något problem.

  2. Vad lustigt, jag tänkte på just det här igår. Precis som du känner jag att det inte riktigt handlar om att uppmuntra till att köpa allt, utan snarare att tipsa om vad man kan köpa om man nu vill/måste köpa något. Eller vad som bör undvikas så att man inte slösar sina surt förvärvade låglönejobbs-slantar på något värdelöst. Men jag vet att det är väldigt svårt att få ens blogg att framställas så, och i ärlighetens namn händer det ju faktiskt att man då och då vill uppmuntra till helt onödig konsumtion. Jag tycker dock inte att det ska vara fult att vilja ha saker. Ibland vill man bah ha, och det ska vara ok vare sig man är fisk, fågel eller mittimellan.

    • Ja, det är ju verkligen ingen enkel fråga. Jag äcklas oerhört mycket av mig själv ibland, stannar upp och ba ”vad fan håller jag på med”. Men man kan inte hålla på och vara perfekt jämt, det här är en underbar syssla och verklighetsflykt, kommer inte ge upp det för något!

  3. Å andra sidan är ju hela det här svaret ett slags avsägande av något ansvar också. Självklart kan man inte ta på sig ansvaret som individ i en så globaliserad kapitalistisk världsordning. (Man behöver ju inte bli mer beautyqueen..) Men man kan ju inte heller se mellan fingrarna med att man tycker att det är ok att ge efter och inte alltid behöva bry sig är särskilt eftersträvansvärt heller? Jag menar, självklart kan ingen leva ut sin utopiska dröm i verkligheten, men att inte sträva efter det ”utåt” är ju att göra sig själv och ev. sin kamp ej trovärdig? Eller är det ingen kamp längre? Är det bara sympatier för hjärtat?
    Och inte så, men har man ens en sådan status att företag använder en som marknadsförings-persona har man ett ansvar. Och det oavsett politisk tillhörighet. Kanske man i så fall inte bör dra in politik i sådana här sammanhang överhuvudtaget…?

    • Hallo! Förstår inte din kommentar riktigt, menar du att det är okej att inte alltid orka bry sig men att man inte ska visa det utåt? Eller misstolkar jag dig helt?

      • Ja ungefär så menar jag. Alltså att man inte ska använda forum som dessa för det eftersom det förminskar känslan, ännu mer, av att kunna göra någonting åt det. Man normaliserar s a s känslan av att inte kunna göra någonting och att det med andra ord är ok att ”bara konsumera” på.

        • Men det är ju jättekonstigt. Alternativet blir ju då att jag aktivt håller tyst om hur jag känner inför det ekonomiska systemet istället för att kritisera det? Ingenstans har jag sagt att det är okej att bara konsumera på, bara att det är oschysst att lägga hela bördan och ansvaret för vår gemensamma framtid på enskilda konsumenter. Tvärtom så vill jag alltid framhålla att det visst går att göra något åt det, genom att förändra de med makt. Jag måste få kunna ha intressen som är separerade från ideologin liksom, allt en politisk person gör är inte ett politiskt statement.

  4. Nyanserat och bra, både frågan och svaret. Sedan jag började läsa ”beautybloggar” som din konsumerar jag betydligt mindre i och med färre felköp. Jag har numera en bra produkt för varje område istället för fem icke-fungerande produkter som enbart ger mig dåligt samvete och dåligt med plats i toaskåpet.

  5. wow, den där frågan skulle jag kunnat jag kunnat ha fått, men byt ut politisk åskådning mot djurrätt och miljötänk! Eftersom jag är vegetarian som dessutom är väldigt öppen med hur jag tänker kring djurtester, folks matvanor och hur mycket jag hatar vad vi gör med miljön osv får jag så otroligt konstiga kommentarer ibland om att vara hycklare mm. Det är spännande hur folk som inte vill förändras anser sig ha rätten att kritisera den som vill förändra och dessutom anstränger sig att de inte gör tillräckligt eller är hycklare. Nej men okej, jag ska bara flytta ut i skogen och bo i en grotta och äta fallfrukt och nötter i resten av mitt liv! See ya! 👋🏻

  6. Jätteintressant frågeställning men vill eg. mest inflika att detta är min absoluta favoritblogg!!

  7. sofia (hurtin 4 certain)

    tycker det är ”intressant” att just personer med vänsteråsikter så ofta får sin livsstil ifrågasatt, som om de enkelt skulle kunna upprätta ett parallellt samhälle med helt andra spelregler. varför är det ingen som ifrågasätter varför liberaler inte lever som de lär: ligger med djur, tar heroin, tittar på barnporr eller vad de nu brukar gnälla om.

  8. Pingback: Veckans läsning! – Livet & Helsingfors

  9. jag tänker att malin menar: att en ”utåt” bör försöka leva som en lär, och att om en tänker bryta av mot den ideologi en eftersträvar så bör en hålla det för sig själv?? asså inte berätta det för folk?? eller iaf inte ha en mkt stor skönhetsblogg?? asså att du inte ska hålla tyst om kritiken mot kapitalismen utan tyst om sminket.

    jag försöker mig på en jämförelse. min kille är antirasist och har hela sitt liv på olika sätt deltagit aktivt i den antirasistiska kampen i allt från våldsamt motstånd till att hitta boenden till flyktingar. men när vi är ensamma hemma och ingen annan hör på kan han dra ganska grova rasistiska skämt. om någon skulle vara aktiv antirasist och sen öppet dra rasistiska ”vitsar” skulle nog de flesta tycka att han var en falsk jävel. är det nån skillnad att han bara gör det hemma? eller måste han låta bli helt och hållet för att vara ”äkta” antirasist?

    är annahita mindre äkta för att hon har en stor skönhetsblogg? skulle det vara någon skillnad om hon hade konsumerat lika mycket skönhetsprodukter, men gjort det i hemlighet? eller borde hon låta bli helt och hållet?

    likheten i exemplena menar jag asså är att en person gör något som den vet bryter av mot ens politiska övertygelser, men att frestelsen är för stor för att låta bli, både kanske för att det är lite ”förbjudet” och för att få lov att hänge sig lite åt ”livets goda”, om det nu är smink eller skämt. att få lov att tänka lite att ”äh det gör väl inget jag ska väl också få ha lite kul” vilket ju är helt mänskligt för som du säger så vem fan pallar vänstersäkra exakt ALLT en gör.

    (personligen försöker jag undvika den sortens skämt som min kille gillar, och utmana mig själv i att försöka skoja om saker som inte är kul pga att någon förtrycks. men det har väl hänt att jag fnissat åt nåt av hans skämt. vad gör det mig till då?)

    om en ska dra det ännu längre: måste en som heterosexuell tjej avstå från att ha ett förhållande bara för att en är kritisk mot heteronormativitet och den maktimbalans som är implicita i ett heterosexuellt förhållande?

    samtidigt som det här med individansvar ofta dras alldeles för långt, precis som du annahita nämner, och SPECIELLT mot vänstern. så vansinnigt tröttsamt. typ det där ”haha du måste dela med dig av din godispåse men eftersom jag e liberal så får jag äta så mycket godis JAG orkar hahahaha loser” man ba…..suck…. samtidig är väl individen heller ej helt UTAN ansvar? t.ex. argumentet att nej det är kanske inte killars fel att patriarkatet uppstod men det är däremot deras fel att patriarkatet fortsätter finnas. skulle en då kunna argumentera att du har ett ansvar att inte promota smink-konsumtion? eller…??? asså jag har inga svar!! jag bara skriver ned lite olika tankar som uppstår i mitt hovod som må eller ej må vara totalt felaktiga eller konstiga eller kränkande eller kanske helt okej?? sammanfattningsvis I DON’T KNOW!!!

    och angående denna blogg så kan en väl argumentera att visst, det kanske kan ses som konsumentupplysning. för de som redan hade tänkt konsumera smink ändå. men jag undviker helst att läsa de inlägg som handlar om smink pga känner mig så ful och dålig och fattig som inte har råd med nåt smink ALLS. å andra sidan så verkar jag ju iom detta inte tycka att dina politiska tankegångar är utan värde bara för att du också gillar smink. pga följer bloggen istället pga inlägg som dessa!!! pga du e super smart tjaj!!!!! duktig på att tänka. det gillar jag. jag e inte alls lika duktig på att tänka tyvärr så kanske har jag tänkt helt fel i denna kommentar 🙁

  10. Ett superbra inlägg! Är själv vänster (med kommunisttendenser) som konsumerar rätt mycket skönhetsprodukter. Tack för den bästa bloggen!! Går in flera gånger om dagen för att se om du har uppdaterat hehhe

  11. Tack Anahitta för utförligt och förklarande bra svar. Blev glad att du tog dig tid att läsa och ens svara på min fråga istället för att bara ”ååh borgarsvin gå och döööö” (nu tror jag inte alls att du är så, verkligen inte, men som liberal väntar jag mig ofta att få den typen av rätt otrevliga och onyanserade reaktioner i forum där andra åsikter generellt råder) eller inte alls svara. Och det hade du ju inte behövt, svara alltså. Men tacksam för att du gjorde!
    Kan i många och mycket första hur du menar. Alltså, vi är ju såklart alla del av något större. Och en individ bär inte hela världen, eller ens halva, på sina bara axlar. Samtidigt som alla individer har något ansvar. Jag, som liberal lika mycket som någon annan.

    Tycker det känns skönt iaf att bli så väl bemött även om vi inte delar riktigt samma ideologi? Därmed inte sagt att jag är en konservativ borgare som tycker att alla får sköta sitt, att kapitalismen är det bästa som någonsin hänt mänskligheten och att det är fritt fram för alla att konsumera hur mycket de bara orkar i kapitalismens tecken, oavsett konsekvenser nu och framöver. No no. Jag är bara mer liberal än vad jag är vänster.

    (eh sen är det ju så knasigt att det finns somliga, jag gissar på vänsterpersoner av kommentarsfältet att döma, som verkar tro att alla liberaler består av en och samma individ och denna individ råkar bara älska att injicera knark och ligga med sina syskon…men eh, det får stå för de kommentatorerna).

    Ursäkta rätt dåligt formulerat ”svar” eller respons, men vill bara åter igen som sagt tacka för ditt svar och för att du tog dig tid. Samt tack för bra blogg, uppskattar det verkligen som konsument!

    Trevlig helg 🙂 /Nathalie

  12. Pingback: smulsex who dat? | smulsex.se

  13. Pingback: smulsex is dat u | smulsex.se

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *