Tre år gamla selfies, som en spegel in i min lilla själ

Inatt drömde jag om min och Veronicas tid i Barcelona. Jag kanske är tjatig med all denna BCN-nostalgi men det bearbetas fortfarade i mitt huvud,  och jag minns hela tiden nya saker, påminns om underbara dagar och nätter, omgiven av kärlek och ångest och skratt och en känsla av att återerövra sig själv, och återetablera sig själv, i Barcelona. Denna ljuva idiotstad, dit vi åkte på en låååång semester ifrån verkligheten, på obestämd tid i januari 2011. Vi brände broar, utsatte oss själva och varandra för prövningar och kom ut på andra sidan som klokare och starkare, mer också mer skadade och cyniska. Den här bubblan jag levde i med min vän, för tre år sen nu ganska exakt, har präglat mig något enormt.

Jag var tvungen att sätta mig ner och kolla igenom foton på datorn, och hittade – förutom bilder på stränder, kvällar, mat, kompisar, sol och öl – bilder som jag tagit på mig själv. Det är nåt oerhört fåfängt över selfies och jag skäms alltid litegrann när jag tar dem, men jag roas av att titta på dem i efterhand. Är alltid glad över att jag dokumenterat mig själv, liksom. Typ ingen annan gör ju det, haha. Nån sa på Twitter att bilderna man tagit på sig själv säger mer än bilderna man tagit på någon annan och det är fan så jävla sant.

Här följer en miljon selfies, tagna med min gamla HTC Desire, i Barcelona våren 2011.

htc 2 600
Rihanna släppte Loud och hade sin rödhåriga period, jag tyckte att hon var så otroligt fab att jag helt enkelt härmade hennes hårfärg. Eller, ja, jag försökte. Jag sa min första kompletta mening på spanska (detta är inte ens ett skämt): ”Yo quiero el pelo como Rihanna”. Jag vet inte om det är grammatiskt korrekt men det betyder iallafall att ”Jag vill ha hår som Rihanna”.

Det blir för mycket scrollande om jag inte kapar inlägget här. Klicka på länken nedan för att öppna inlägget i sin helhet!

htc 2 649
En innan-vi-går-ut-selfie och en morgonen-efter-selfie.

bcn9
En dagens outfit-bild (???!) som jag tog pga en läsare ville ha det. Och en inredningsaffärs-selfie.

bcn8
En jobbtoa-selfie, och en selfie när Vero färgar mitt hår Rihanna-rött dårå.

bcn7
Yo quiero hållning como Quasimodo…

bcn6
Pluggade genus på distans. Det gick ju… precis så bra som ni kan föreställa er. Färgade håret mer vinrött.

bcn5
Ett örhänge med högt affektionsvärde. En freakum dress från Asos.

bcn4
Reppade Mos Defs skivbolag och klippte luggen liiite för kort, tänkte att om jag trycker ner den så lägger den sig. Funkade inte.

bcn3
Köpte MAC Ruby Woo. En milstolpe i alla sminknördars liv.

bcn2
Gassande stekhet sol på terrassen i mars. Och en selfie när Veronica plockar mina ögonbryn när vi ligger och är bakis i Parc Ciutadella. Blir groomad som en liten schimpans.

bcn1
Ensam hemma. Och ensam i ett provrum på Zara vid Plaça Catalunya.

htc 2 1462
En blogg-selfie! Så pass meta. Saknar denna layouten litegrann.

htc 2 333
De där brynen??????????? Varför sa Veronica inget????

htc 2 351
En av de första utekvällarna. Vi väntade jättelänge med att gå ut och bli fulla, vi ville ordna och fixa och orientera oss först. Blir förvånad över hur klok man varit.

htc 2 429
Killmode.

htc 2 569
Min födelsedag tror jag.

htc 2 735
Vi bodde två kvarter ifrån en nyöppnad Sephora!!

htc 2 1118
Och ett kvarter ifrån en skitbra mataffär. Här var Anisa på besök.

htc 2 1141
Trippelselfie på taxifest.

htc 2 1273
Sen rök håret. Det blev för slitet av allt färgande.

htc 2 1429
En till jobbtoa-selfie.

htc 2 1464
Och en till. MMS:ade denna till en kompis som glömt den där Crooks & Castles-tischan i tvättmaskinen efter sitt besök. Jag behöll den. Haha.

htc 2 1478
Bzzzt. That’s my jam. En sjukhusselfie. Vero stackarn fick en otäck bacillusk i maten och var handikappande trött i flera veckor, men hon kämpade på ändå. Vet ingen bättre carpare än hon!

htc 2 1508
Jag avslutar med denna. Jag ser så oerhört sur ut, är bakis och har trimmat min lugg litegrann. Det maj månad tror jag. Det var nog här nånstans jag började inse att jag är en introvert personlighetstyp, för jag fick till slut stresskrupp av alla besökande vänner och familjemedlemmar som med jämna mellanrum invaderade vår lilla kvart. Det var skithärligt att få visa ens nära och kära det ljuva Barcelona, men mot slutet av vistelsen, när vi summerade tiden som gått, insåg vi att vi hade tillbringat allra mest tid med att vara gratis hotell och turistguide till våra besökare och knappt fått vara själva och tillsammans bara vi två. Jag trivs allra bäst i små sällskap, alltså riktigt små sällskap bestående av 1-2 pers till utöver mig själv. Vi var onödigt gästfria, kan man konstatera såhär i efterhand.

Aja.

Denna bildspya framstår kanske som banal eftersom att den handlar om mitt ansikte, mitt hår och.. ja, smink?? Men jag inser att jag klamrar mig fast vid det där gamla läppstiftet, trots att det egentligen är för torrt för att användas (ni som har koll på Ruby Woo, försök föreställa er den uttorkad så förstår ni nivån av fnöskekänsla på läpparna när jag bär den idag), för att det ju är en relik från Barcabubblan. Samma med Rawkus-tischan, Crooks & Castles-tröjan och alla gamla färgglada eyeliners som jag inte klarar av att slänga. Vill inte rensa ur Barcabubblan ur mitt liv.

Damn. Måste återvända snart. Ljuva idiotstad.

En kommentar

  1. åh förstår nostalgikänslan. btw älskar freakum dress:en! och luggen!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *