Blir religiös för mindre

Efter ett riktigt grymt Socialistiskt Forum och en fantastisk jävla efterfest är jag lite bakis, men inte tillräckligt bakis för att må dåligt. Jag är mer… eh, kärleksbakis. Är känslosam och extremt tacksam för livet och kan liksom bli lite darrig på läppen av allt som är vackert. Typ… Freddie Mercury, svanar, mina underbara Vreden-medredaktörer Anna och Clara, opaler…

Ja, alltså, stenar. Jag menar:

Hur kan något vara så vackert? Det är en sten – en STEN!!! Som någon har knackat ut ur en större bit sten! Och det ser ut som tång i ett hav med solen som bryter igenom. Fattar inte hur naturen kan skapa sånt här. Eller denna:


EN SOLNEDGÅNG! I – som sagt – EN STEN!!!!!!!!!!! *religiös*

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *