420 hahaha nej jag skoja

jag tycker inte om när eskil, katten, smyger omkring bland mina flyttkartonger som fortfarande står ouppackade på rummet. jag är som en savant när jag sitter vid datorn, inget annat existerar utom den och dess ljudliga fläkt och all världens kunskap som strömmar ur skärmen in i min hjärna. så kommer han smygandes, den jävla idioten, tyst som fan. han promenerar inte in på rummet, nä. han smyger.

s

m

y

g

e

r

ett litet steg i taget. ni vet ju hur katter är. sån jävla sinnesrubbad, överutvecklad motorik, som om man slowmotionar dom, fast allt är IRL. så kommer han åt den prassligaste påsen som finns (IKEA), och förutom att han själv hoppar högt och skitsnabbt vispar ut genom rummet så rycker jag till så kraftigt att jag gör rispar mig blodig på en spik som sticker ut från min stol.

hälsningar,
organet som i samarbete med mina falanger på tangentbordet producerade denna text.

ps. hur fan kategoriserar jag det här inlägget? skitliv.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *