Monthly Archive for december, 2010

favoritpersoner

hej folk. måste bara lägga upp denna fina bilden på tom, mig och veronica från debaser som snuttan mailade till mig. fan så fint asså, haha. *varm i själen*

primavera sound 2011

ett lite mindre böligt inlägg:

okej. årets upplaga av primavera sound i barcelona äger rum 25-29:e maj. jag har plockat russinen ur kakan:

animal collective. ariel pinks haunted graffitti. belle & sebastian. fleet foxes (!!!). john cale & band. pulp (!!!). suicide.

än så länge – lär tillkomma fler jö. asså bara fleet foxes och pulp gör mig svinpeppad. fy fan vad fint. 150 euro.

nu blir hon sentimental här hörni

fan det är konstigt. jag har inga problem med att twittra och facebooka som en idiot, men det sociala medium jag håller närmast hjärtat, bloggen, förblir ouppdaterad. jag kanske har för mkt i hjärnan. inser att jag om nån vecka kommer ha placerat mig långt långt långt borta från de jag älskar, tillsammans med en jag älskar. det känns så stort och omvälvande att starta ett litet liv tillsammans med henne. har hängt upp så mycket av mitt mentala lugn på denna flytt, det känns som om jag accepterar och hanterar vilken skit som helst just för att jag vet att jag kommer härifrån snart. skjuter allt framför mig. ”sen blir det bra”. allting kommer ordna sig. barcelona är paradiset.

det går upp för mig hur många jag kommer sakna. nisse. herregud. men han ska komma och besöka minst två ggr har jag bestämt. vi ska se på fotboll. på camp nou. kommer säkerligen bli en del fotbollsbloggande här framöver. och cajsa & emelie. *insåg* det igår när vi satt på malmen allihopa, grät när jag borstade tänderna. gud vad jag älskar dom.

min undebara dysfunktionella familj. min flock, mitt livsträd, min pulsåder. och min gubbfamilj; thomas, jens och ni andra. ni vet vilka ni är. det känns konstigt att jag börjar rabbla upp namn. det är konstigt att jag också kommer att tänka på folk som jag ändå inte träffar särskilt ofta, och inser att jag kommer sakna dom. vissa har jag liksom ändå inte träffat på ett halvår, kanske mer, men det är ju avståndet. det fysiska avståndet, som gör att saknaden känns värre och så får det vara.

jag vet också vad meningen med livet är. det är människorna runt omkring dig. utan dom är du fucking ingenting.

En treenighet

image

Systrar på Malmen.

Jag och min fru

Vi sitter och har det bra.

hade nästan glömt bort att jag hade en blogg haha

det var jul igen dårå. men jag är tillbaks nu. jag författar artikel med stor prestationsångest, har bjudit in folk till avskedsfest med stor separationsångest och går och lägger mig vid tre med stor sömnångest.

snart är det nytt år, nytt hemland, helt nytt liv. konstigt. mitt hjärta är en stor köttig klump av sorg och glädje och jag är bara så in i helvete tacksam över att jag inte valde att åka själv. veronica och jag delar köttklump, vi ska ta hand om varandra.

men jag känner liksom inte igen mig själv. känslorna rinner över kanterna på mitt glas, så att säga. total förvirring och kaos. den här julen och flytten gör kaoz med mig (<— denna bloggens enda laserturken-referens). jag tror att det betyder att jag har fattat att jag ska flytta, haha.

The blonde days are over

image

This bitch har kickat en klipp & färg och gått tillbaks till sina rötter. U like?

Puss.