faktiskt helt fantastiskt. jag hoppas att detta blir en långlivad tradition (förra året såg det ut såhär, den kvällen firade vi av cajsas flytt till lund. i lund lärde hon känna aida, som hakade på oss till årets upplaga av den här tokiga skogsfesten – fint va!). gårdagskvällen, natten och den följande morgonen kändes som dygnet som markerade sommarens död och höstens födelse, jag sörjer inte alls för jag är en årstid närmare årsskifte och hemstadsskifte!
skogsdjur.
mark, cajsa och aida. fast det var också många andra.
tack fina gänget! jag somnade vid åtta imorse. älskar att känna UNGDOMEN SPIRA i kröppa. det blåser rent alla dammiga skrymslen och vrår med ingrodd åldersnoja och framtidsångest.
0 Responses to “skapelsens krona”