jag anar ett mönster i vilka böcker jag läser just nu. den här har jag kommit halvvägs i:
och den här är nästa på tur:
båda ämnena passar mig som handen i handsken, de känns som om de är skrivna för mig liksom. shirin ebadis bok om iran och revolutionen ur en kvinnorättsaktivists perspektiv, och susan nathans bok om hur en f.d. övertygad sionist finner sitt förstånd och ser israel för vad det är; en ”etnokrati”, som hon jävligt passande kallar det för. såhär avslutades en intervju med henne i SVD från 11 oktober 2007 (sionism sedd från andra sidan):
”Judar mer än någon annan grupp i världen måste erkänna andra minoriteters rättigheter. Det är vad den judiska etiken står för. Den palestinska berättelsen är i grund och botten en judisk berättelse.”
jag kan knappt bärga mig tills jag får läsa den! (asså mönstret jag syftade på var böcker om mellanöstern, skrivna av kvinnor födda i slutet av 40-talet.)
asså den boken av shirin ebadi ROCKS! asså hon är så jävla fucking TUFF och ball och grym och inspirerande och stark och ja jag kan fortsätta i all evighet
.-= ghaz’s last blog: get involved =-.
ja, jag fattar inte varifrån hon får styrkan! historierna hon berättar däri, helt absurda… jag skulle hamna på mentalsjukhus efter tre månader typ!