… att alla inte är som ens vänner. så kan det ibland uppstå en lite genant situation. på jobbet till exempel, där handskas jag ju med massvis av främlingar varje dag. och bara för att man är van vid att kunna prata om allt utan begränsningar och trösklar och inte behöva ta hänsyn till vilket samtalsämne som är aktuellt – så borde man inte bete sig så mot folk man inte känner. alltså för det mesta kan man ju vara ganska avslappnad med kunderna, speciellt de som handlar där jag jobbar. de är ofta så jävla roliga, öppna och frispråkiga att det slutar med att JAG känner mig tillknäppt och pryd!
veronica berättade t.ex. att hon hade haft en danska som kund och de hade stått vid sminkhyllan jättelänge och pratat om ditten och datten medans de provade ut foundations och ögonskuggor. den här tjejen berättade att danska killar brukar vilja att deras flickvänner pratar svenska med dem i sängen, för att de tänder på sånt. 
veronica ba *eh ok*, men sen kom vi gemensamt fram till att svenska för danskar kanske är vad franska är för resten av världen. lite seksi liksom.
aja, igår iallafall! en tjej ville prova vår mineralfoundation. hon berättade att hon behöver nåt som är ganska täckande för att hon har finnar. jag såg vart hon hade finnarna, de var som ett litet fält på kinderna bara, ingen annanstans. precis så har jag också! men för att inte vara assuming och framfusig och ba ”jag ser att du har finnar på kinderna”, så frågade jag istället; ”vart har du finnar?”. hon sa – precis som jag misstänkte – att hon hade finnar på kinderna. aldrig i pannan, på näsan eller på hakan eller nån annanstans. bara på kinderna. sen vet jag inte vad som hände! haha, jag hade ju varit lite eftertänksam sekunden innan, men nu var jag så exalterad över att dela med mig av min finnkunskap att jag helt glömde bort att jag var på jobbet!
men efter att ha sett det här diagrammet;
… och hört på flera andra ställen SAMT av egen erfarenhet konstaterat, att finnar på kinderna kan betyda att magen är lite ledsen, så var jag bara tvungen att dela med mig av denna insikt till henne! jag hade kunnat formulera det på sättet som jag formulerade föregående mening, d.v.s. att ”magen är lite ledsen”, eller ”magen är inte vad den brukar vara”, eller ”magen är stressad” eller nånting annat lite halvneutralt. men nej, jag sa ”jag har exakt samma problem som du! jag har bara finnar på kinderna, och vet du varför vi bara har finnar på kinderna? det är för att vi har problem med tarmsystemet!”.
AAAAAAAAAAAAAAAAAAAHAHHAHAHA!!! JÄVLA IDIOT!!! HUR FAN KAN JAG UTTRYCKA MIG SÅ TILL EN VILT FRÄMMANDE TJEJ SOM JAG TRÄFFAR PÅ JOBBET?!?!?!??!
hon hade ju kunnat säga ”jaha, men göö vad intressant! det hade jag ingen aning om!” och verka geniunt intresserad och inte alls störd över faktumet att jag just refererade till hennes tarmsystem, men hon sa bara ”jaha… ska jag börja äta nyttigare då eller?” och det var det! gud vad jag kände att en groda hade hoppat ur käften på mig! jag brukar ALDRIG göra sådana misstag, att säga dumma och ogenomtänkta saker. jag är – tvärtom – ganska behärskad och kontrollerad när det kommer till mitt språk, speciellt med främlingar. jag vet inte alls vad som flög i mig. jag insåg att det inte gick att släta över det där så jag försökte inte ens. hon köpte iallafall en mineralfoundation så hon kan inte ha blivit väldigt förolämpad, lite stött på sin höjd. när vi stod vid kassan tänkte jag flera gånger säga att det inte var min avsikt att göra henne obekväm, men jag visste inte om hon ville prata om det eller om hon bara ville glömma det så jag lät bli… hu. jag känner mig verkligen mortified. fortfarande. 
ni är så himla söta! man vill ju bara bära hem er i en liten skokartong och lägga en skål med vatten i köket och låta er sova vid min fotända. jag skulle köpa blåbärssoppa till er och klippa era tånaglar och reda ut tovorna i ert hår och bada er och bädda ner er med filtar och läsa rättsprotokoll från våldtäktsrättegångar som godnattsaga. vi skulle ha det så himla mysigt ju!
senaste kommentarer