sena nätter och tidiga mornar har jag väldigt lätt för att bli melankolisk. för det mesta beror det på tidpunkten på dygnet – speciellt om det tidigt, tidigt på morgonen (asså typ 5-6-tiden och man måste lämna sängens trygga famn). men ibland är det nån låt som får mig att bli lite lessen i ögat, för att den är så fin eller sorglig eller får mig att tänka på något som jag inte gillar/helst glömmer.
här är ett urval av låtar som antingen får mig att bli lite moody & whiney eller som faktiskt producerar tårvätska om de används rätt. jag kallar den här playlisten för salty discharge:
nu undrar jag förstås:
vilken/vilka är dina gråtlåtar och varför?
(måste ju avsluta med en dela-med-er-förfrågan, annars blir detta inlägg på tok för utelämnande! 
)
har inte skrivit nåt om träning på senaste, det betyder inte att jag har slutat, bara att jag inte pallar skriva ”idag joggade jag. kände mig duktig” – även om jag inte alls joggade 3 ggr/vecka som jag hade tänkt från början. snarare 1 gång varannan vecka. men det är bättre än inget.
jag får 1500 kr att spendera på nån form av träning eller friskvård; det finns allt från medicinsk fotvård och bikramyoga till boxning och dietister. jag tänkte satsa på ett sånt där vanligt träningskort så att man kan blanda lite olika grejer, har varit nyfiken på yoga och pilates och vill inte välja mellan dem innan jag har testat båda. men jag undrar – vilket jävla träningskort ska man köpa? ett halvårskort på world class gym till exempel, det kostar 2500 kr + 500 kr i inträdesavgift (asså va?! 
), men då betalar jag ju bara totalt hälften. nize! world class gym finns i vällingby – det är ju nära och så – men jag har ingen aning om vad det är för ställe liksom. på deras hemsida finns bilder på sjukt deffade och tonade kroppar och så står ”WE BUILD SHAPES” med stora bokstäver överallt. asså är det värsta spännisgymmet eller? kommer det finnas massa anabola syrianer där? jag vill bara mysa lite med en yogamatta liksom. ta det lugnt och ba bli lite mer fit och stark och pigg.
för ett par dagar sen fick jag helt plötsligt en flashback från min barndom, om en serie böcker som vi hade hemma. eftersom att jag inte har sett till dem sen jag lärde mig förstå engelska eller ens läsa hade jag ingen aning om vem som skrivit, vad de hette eller vad de ens handlade om. jag mindes bara de makalösa illustrationerna.
senaste kommentarer