Monthly Archive for maj, 2009
Page 4 of 11
nisse vill lyssna på AC/DC. jag ba jotack… en staro på det va!
nu bytte jag till en gospelskiva med elvis. välbehaget omsluter mig… *mjau*
igår drack jag en latte på vurma som jens hade gjort. mkt mkt god.
thomas drack också en latte och åt en främling. mackan alltså. tokit på vurma.
det står ”golf or die” på jens t-shirt.
sen promenerade vi över vad som kändes som hela stan. på gärdet tog det stopp och vi satte oss och väntade på kryckexpressen, 62:an alltså.
jag… så otroligt blek. hade ingen aning om att jag var… så otroligt blek.
sen åkte jag till emelie, vi lagade paj. jag gav den en 4:a i betyg, emelie tyckte att det var typiska bloggarfasoner att betygsätta allting. då sa jag att dagens väder fick en 3:a i betyg. sen pratade vi inte mer om det. men pajen var fan så god. lite vattnig i botten. men fan så god.
söt tjej. 
nu ska jag till jobbet! heippa!
tove skickade nyss en länk till mig som bl.a. innehöll bilder från habitat 67, ett av den moderna världens underverk. jag minns inte när jag såg habitat 67 första gången men jag föll verkligen pladask, det är allt jag önskat mig plus lite till, och jag kom på att jag aldrig nämnt det här. vilket utmärkt tillfälle (tack tove för påminnelsen 
)!
habitat 67 är ett bostadskvarter i montreal, kanada, och ritades av moshe safdie i samband med världsutställningen i montreal 1967. det är färdigproducerade moduler om 11 x 5 m som kan byggas på och flyttas omkring och anpassas i all oändlighet. tanken var att man skulle kunna uppföra liknande bostadsområden på vilken plats som helst i världen, det är bara att ändra antalet moduler och bygga upp dem så att de är anpassade till den omgivande terrängen. billigt, snabbt och okomplicerat. man kan bygga upp ett litet antal moduler på en ödetomt mitt inne i stan, eller som i montreal, klatscha till med 150+ stycken på en gammal industritomt i hamnen. hammarby sjöstad kan ju dra något gammalt över sig. det bästa med detta är att safdies mål var att skapa ett ”high-density living in a high rise urban setting that introduced features only found in a suburban garden home” – alltså så kan alla ha en balkong och en ordentlig liten trädgård även om man bor inklämd mellan två skyskrapor. hur fint är inte det?
ja alltså, detta… jag vet inte vad jag ska säga. få byggnadsverk jag någonsin sett kommer i närheten av habitat 67. det är arkitektonisk perfektion i sin renaste form, safdie är ett jävla geni! han fattade väl det för han bosatte sig faktiskt själv i en av lägenheterna. se och njut:
habitat då (1967):
habitat nu:
(alla bilder kommer från sorellarium 13.)
okej, nu har jag använt min fina lilla primer från sephoras egna märke i snart en månad, så ett litet utlåtande är väl på sin plats! asså det känns så himla fjantigt att skriva såna här recensioner men jag vet att någon säkert kan uppskatta det. aja, strunt samma. i början var jag verkligen kär i primern, men nu har nyförälskelsen svalnat och övergått i ett mer rationellt förhållande efter att ha fått lite distans. haha. men här kommer det:
- billig
priset låg på motsvarande ca 160 kr om jag inte missminner mig, det är absolut överkomligt.
- dryg
jag har använt den nästan varje dag tre veckor och jag tycker inte att det ser ut som om jag har förbrukat något alls. den kommer garanterat att räcka i mer än ett år.
- bra förpackning
pumpflaska. det gillas. ett litet schplutt räcker.
- håller (delvis) vad den lovar
jag tycker mig uppleva en skillnad i hur länge sminket håller sig i schack. det ”blöder” inte lika lätt i områden där jag snabbt blir fet, typ näsvingarna. näsvingarna är annars ett klassiskt problem för oss flottisar.
- svårtillgänglig
den finns inte att köpa i butik i sverige. så om man inte pallar att köpa på internet, eller att man, som jag, har lyxen att ha en kontakt i en stad som har sephora, så kanske det blir lite bökigt.
- håller (delvis) vad den lovar
ja alltså, den är ju inte smoothing. jag tycker inte att jag blir len och jämn så att det syns, däremot KÄNNS jag väldigt len och jämn. haha. och det är ju alltid nåt.
- konsistens
den har en silikonaktig känsla vilket jag inte är ett fan av. det känns lite kladdigt och konstigt och jag eftersträvar alltid känslan av *ingenting* i fejan. det är t.ex. därför jag aldrig kommer gå tillbaka till vanlig flytande foundation, mineralfoundation känns inte överhuvudtaget och därför vinner det i alla lägen. 
ja, that’s it! detta var den första primern jag provade och jag är tillräckligt nöjd med den för att fortsätta använda den. allt som håller flottet i schack, så att säga. i siffror blir det 3,5 / 5. hade den haft en annan formula, typ gel eller kanske mer krämaktig istället för silikon, hade den fått en 4:a.
senaste kommentarer