På önskelistan: fler ansiktssprayer, sminkväskor och sminkborstar *rimlig*

Det går i perioder. Ibland är jag som en svamp och vill ha allt som kommer i min väg, och ibland får jag nåt slags specialintresse för specifika kategorier av skönhetsprodukter samtidigt som jag tappar intresset för exakt allt annat. Känner ba *MUST HAVE ALL OF THE THINGS* liksom. Just nu ser det ut såhär:

1. Ansiktssprayer

Är orimligt sugen på alla ansiktssprayer alltid – tror att det är för att jag är så lat och det inte finns något enklare än *spritz spritz klart*.

  • Lugnande Face Mist Sensitive från Cicamed
  • Porsammandragande Pick Me Up Face Mist från Ole Henriksen
  • Zink- och sulfatspritzen Serozinc för fet och oren hy från La Roche-Posay

face mist

2. Necessärer

Av alla banala begär jag har så är mitt begär efter sminkväskor det minst begripliga. Jag bara köper fler och fler? Löjligt.

sminkväskor

3. Sminkborstar

Jag är så sjukt girig med sminkborstar – kan inte ha för många. I takt med att jag köper fler och bättre kasserar jag gamla stickiga borstar som gjort sitt. Nån gång kanske jag får göra plats för lite vackrare borstar också.

  • The Glam Clam från Spectrum Collections är ett kompl- ÄH VAD FAN KOLLA PÅ DET???
  • Jacks Beauty Line från Jacks Beauty Department, jag menar……… hnnfnfgnnnn… gnnhnn…

spectrum collections glam clam
jacks beauty line

XOXO, A
Följ WHINAR.se på Bloglovin’ eller RSS
och ge mig lite kärlek på Facebook!

 

Fredagsfilm: Kat von D filosoferar om veganism, djurvänligt smink, hyckleri och ideologins nyanser

Jag avgudar Kat von D, det gör jag verkligen. Hon känns som en glimrande pärla av oförstörd coolhet i den plastigaste av världar, genuint kvinnotillvänd och systerlig, vältalig och allvarlig. Hon tar allting på allvar. När nyheten om att lejonet Cecil dödats av en amerikansk tandläkare briserade skrev Kat von D på sin Instagram om hyckleriet i att vissa personer ojar sig över att ett namngivet lejon dödats i jakt samtidigt som de själva äter kött. Hon fick i sin tur massvis med respons som bygger på att hon själv bär läder, har husdjur, samlar på antika läderinbundna böcker, och att hennes kosmetiklinje Kat von D Makeup inte alltid varit vegansk.

Hon svarar på kritiken i en 30-minutersvideo inspelad på hennes laptop. Dels lär en känna henne på ett nytt sätt – jag har typ alltid känt på mig att hon är en klok person – hon har en klok aura på nåt vis – men ändå så fint att få höra hennes tankar på det här sättet. Sen är klippet också lärorikt för en får insikt i hur det faktiskt fungerar i kosmetiktillverkning. Samtidigt som det är ytterligare ett uttryck för hur personer, idéer och rörelser som är en del av lösningen förväntas vara perfekta från start och aldrig får ”fela”. Som att det inte finns en learning curve, som att människor inte lär sig och utvecklas hela tiden och får andra prioriteringar. Den där gruppen människor som hackar på ”sina egna” höjer trösklarna och de finns i alla rörelser som gör anspråk på att representera sociala och kulturella förändringar. Feminister, miljöengagerade och djurrättskämpar, HBTQ-aktivister, antirasister, socialister och andra inom vänstern… Jag blir trött och ledsen av den här puritanismen. Det finns en viktig poäng i att hålla nivån hög i samtalet, men det finns skiftningar i debatten som bara är för mycket.

Aja. Titta på detta, hon är för rar. Jag håller inte med om allt, men klippet är så sevärt. Fina, fina Kat.

XOXO, A
Följ WHINAR.se på Bloglovin’ eller RSS
och ge mig lite kärlek på Facebook!

 

NCLA Take It Off – fett smart med sojabaserad engångsförpackad nagellacksremover!

Det finns produkter en inte tror att en behöver förrän de provas. Fotspray med pepparmyntsolja är ett exempel. Styckförpackade servetter indränkta i sojabaserad nagellacksremover är ett annat.

Jag provade denna från NCLA på ett vanligt krämlack utan glitter eller andra partiklar och det funkade tokbra. Doften påminner om Depends gröna pullburk och innehåller gissningsvis liknande ingredienser. Det här är extremt praktiskt att ha med på resa, när en knappast orkar hålla på och tjafsa med en flaska acetonstinkande nagellacksremover och bomullspads och skit. Jag kan tänka mig att en t.o.m. kan ta bort gammalt nagellack på tåg, buss eller flyg – enligt mig luktar det inte alls särskilt illa (så medpassagerare kanske inte ens reagerar) och denna lösning utgör noll risk för spill! Purf.

Detta inlägg innehåller pressprover. Det betyder att jag inte betalat för den med egna pengar, men åsikterna är helt och fullt mina egna och påverkas inte av tredje part.

Hud- och Kosmetikmässan 2015

HOK

Här e nåt gött att distrahera en människa i hjärtesorg: årets upplaga av Hud- och Kosmetikmässan som arrangeras av SHR, Sveriges Hudterapeuters Riksorganisation! Fick en inbjudan redan innan sommaren och började perverst nog längta tills att sommaren skulle vara slut. Med utställare som Exuviance, Jan Marini, Gilda Cosmetic, Babor, Kerstin Florian, Laboratoires Filorga, CicaMed, Biodroga MD, Dermarome, ögonbrynsfolket på Taffy, M. Picaut, samt massvis med aktörer inom laser- och nålbehandlingar… är det väl inte konstigt att jag kissar på mig av pepp.

Det seminariet jag är mest pepp på hålls av Socialdepartementet (LOL VAD) med titeln ”Skönhetsutredningen” och ska behandla förslag till reglering som ska förstärka skyddet för enskilda konsumenter vid estetiska behandlingar. Statliga utredningar och beauty = sexigaste kombinationen evarrr!

Helt perfekt sätt att börja skönhetshösten på!

(Åh, det känns så konstigt att skriva om glada saker med utropstecken. Men jag måste försöka tänka på annat än Eskil. Puss och tack för fina kommentarer!)

Sov gott, vackra prins

11929953_10153203490451443_615492116_o

Usch, jag fattar inte att jag skriver detta. Men min älskade katt Eskil finns inte längre. I fredags var jag med honom hos veterinären för att kolla upp lite olika krämpor han dragit på sig på sistone och trodde att vi skulle få nån salva och gå hem, med en lite trött men ändå frisk katt. Men vi fick något helt annat: ett besked om att hans lungor är fulla av cancermetastaser och att han inte kommer bli bättre. De rådde oss att låta honom somna in så snart som möjligt för att undvika att han skulle dö på ett smärtsamt och stressfyllt sätt, och det var så det fick bli.

Det är det absolut sjukaste, det vidrigaste och allra sorgligaste jag någonsin behövt göra. Att slitas mellan en vilja att lindra hans smärta och en oro för att göra ett misstag – och att sedan se livet rinna ur hans lilla kropp. Fy. Jävla. Fan. Att se hur han tar sina sista andetag. Att känna hur hans nos och tassar fortfarande är mjukt kroppsvarma, väldigt länge, för att sen bli alldeles bleka och till slut iskalla. Att inte kunna känna hans karaktäristiskt söta, alldeles himmelska doft, för att jag är så täppt i näsan eftersom att jag gråter mer än jag någonsin gjort i mitt vuxna liv. Sådär som jag grät i fredags, så grät jag bara som barn. Den här tillitsfulla lilla djurpersonen har låtit mig ta med honom dit, ovetandes om att han levde sina sista timmar. Jag får det inte ur mig. Det är så oerhört sorgligt, jag är så jävla ledsen, och det här har tagit så jävla hårt på mig.

Jag har levt med honom i elva år och jag trodde faktiskt att vi skulle få elva år till. Jag kan inte förstå att han är borta. Jag har älskat honom så mycket, mer än vad jag är kapabel att älska många människor som står mig nära. Han har varit med mig och min familj genom så mycket och han har varit sitt goa kärleksfulla jag genom allt. Jag var sjutton år när jag hämtade honom och han har betytt allt för mig.

Gode gud vad jag älskat dig Eskil, och jag älskar dig fortfarande. Är så tacksam för allt du gav mig.

Sov gott, vackra prins.

XOXO, A
Följ WHINAR.se på Bloglovin’ eller RSS
och ge mig lite kärlek på Facebook!